I debatten om sjukvårdens styrning har röster höjts om att styrsystem kan hota läkaretiken. Under fullmäktigemötet 2014 debatterades frågan livligt i anslutning till Sjukhusläkarnas motion om läkared. Motionen antogs, och Etik- och ansvarsrådet (EAR) fick därefter uppdraget att undersöka läkar­edens förekomst i Europa samt presentera ett underlag till beslut om att eventuellt återinföra en läkar­ed. Denna fråga har EAR arbetat med under året. 

Ett frågeformulär har skickats ut till europeiska läkarförbund, och svar har inkommit från 12 länder. Någon form av läkared förekommer i Danmark, Finland, Grekland, Island, Nederländerna, Rumänien, Spanien och Ungern medan Norge, Schweiz, Stor­britannien och Tyskland ej har något vedertaget system för avläggande av läkared. Gemensamt för länderna med läkared är att den avläggs i samband med examen under en ceremoni. Ederna är kortfattade och har varierande innehåll. Antika eder såsom Maimonides och Hippokrates förekommer fortfarande.  

Den svenska läkareden avskaffades i slutet av 1800-talet. Sedan dess har mycket hänt, och såväl det etiska som det juridiska regelverket kring läkares verksamhet är nu betydligt mer omfattande. Patientsäkerhetslagen med bestämmelser om yrkesansvar är här central. I yrkesansvaret ingår att vi läkare är skyldiga att följa grundläggande hälso- och sjukvårdsjuridiska bestämmelser om omtanke och respekt för patienten, arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och tystnadsplikt. Detta är punkter som ses i flera länders läkareder. Vidare finns Läkarförbundets etiska regler, som i nuläget består av 19 punkter. De har mycket gemensamt med World Medical Associations International code of medical ethics. 

Våra etiska regler revideras för att vara uppdaterade, senast 2009, med målet att de ska vara vältäckande i en föränderlig värld.De etiska reglerna är inte juridiskt bindande men i och med medlemskap i Läkarförbundet förbinder man sig att följa dem. 

I höstas anordnade vi en paneldebatt under kongressen Framtidens specialistläkare, där det framkom att majoriteten av deltagarna på plats i auditoriet var positiva till en läkared och att få kände till Läkarförbundets etiska regler.

Finns det då ett behov av att återinföra läkared i Sverige? Att ha en ed att åberopa om man tilldelas uppgifter som kan uppfattas som oetiska skulle kunna vara ett argument. Dock måste läkare förhålla sig till såväl gällande avtal som till hälso- och sjukvårdsjuridiska och arbetsrättsliga regelverk. 

I likhet med debatten om samvetsklausul så kan inte patienternas rätt till vård få äventyras av enskilda vårdutövares personliga ställningstaganden. Däremot kan läkar­etiken åberopas oavsett om man avlägger en ed eller inte, och den är ett gott argument vid förändringsdiskussioner.  

Vidare kan en ed tjäna som upplysning eller påminnelse för läkaren om grundläggande yrkesetiska värderingar. Läkaretiken är viktig och bidrar till patienternas och samhällets förtroende för läkarkåren. Svärandet av en ed kan i det avseendet ha ett signalvärde. Det är dock tveksamt om det bidrar till att läkare får bättre kännedom om läkaretiken. En ed skulle bara ta upp grundläggande principer som det finns all anledning att förvänta sig att läkare redan har kännedom om. 

Man kan också argumentera för den ceremoniella betydelsen, där avläggandet av ett högtidligt löfte skulle kunna ha ett stort symbolvärde. En samlad ceremoni med fokus på läkaretik inför starten av yrkeslivet som läkare kan vara värdefull. Frågan är om det är eden i sig som då skulle vara viktig eller om värdet kan uppnås på annat sätt, exempelvis genom en högtidsföreläsning eller ett uppmärksammande av Läkarförbundets etiska regler. 

Läkaretiken och Läkarförbundets etiska regler behöver lyftas fram och bli mer kända. Reglerna innehåller grundläggande etiska principer om läkares verksamhet och är mer omfattande än de flesta eder.  De etiska reglerna kan med fördel användas som en referens att gå till i en mängd frågor. Men det krävs självklart att man faktiskt vet om att de finns, och det behöver vi jobba vidare med.