Ett av regeringens största problem just nu är den ökande sjukfrånvaron och de ökande ohälsotalen.Sedan 2010 har sjukskrivningsdagarna ökat, trots ett allt tydligare mål att ha individens återgång till arbetet som prioriterad del av behandlingen. Det som ökar är i första hand psykisk ohälsa och i andra hand muskuloskeletal smärta. Kostnaderna är 37 miljarder kr/år och uppskattas att öka till över 50 miljarder/år inom 5 år om inte något görs. Skälen till denna ökning är många; ändrade regler i försäkringen, färre prövningar av Försäkringskassan, arbetsmarknadens förutsättningar och samhällets och läkarens syn på sjukskrivningen.

Regeringen har presenterat ett åtgärdspaket för att bryta utvecklingen, speciellt för unga med nedsatt förmåga. Riktade åtgärder mot vården, speciellt primärvården, för patienter med psykisk ohälsa och kronisk smärta har föreslagits. Nya och utvecklade kunskapsstöd ses som nödvändiga i det arbetet, och man vill testa möjligheten med läkarintyg på ett tidigare stadium.  

I Läkarförbundets remissvar på den parlamentariska socialförsäkringsutredningen framhåller vi att en snabb återgång i arbetslivet kräver tidiga insatser, att arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen följs och att företagshälsovården har insyn på arbetsplatsen. Det behövs skarpare verktyg för att få arbetsgivare och Försäkringskassan att vid behov komma in från start och medverka och vidta åtgärder vid rehabiliteringskedjans tidsgränser. 

Regeringen har uppmärksammat företagshälsovårdens betydelse på arbetsplatsen och att tillgången till företagsläkare säkras. Läkarförbundet har under många år påtalat behovet av att frågan om ett ansvar för finansiering av utbildningen av specialister inom arbetsmedicin får en lösning.

Alla de förslag som riktas till vården måste gå hand i hand med förutsättningarna för patient–läkarmötet. Det handlar alltid om att utgå från patientmötet – satsa på högkvalitativa bedömningar för den som behöver det. Ett enklare förfarande och enklare intyg vid korta mer okomplicerade sjukfall frigör resurser för de mer komplicerade och långvariga sjukfallen. För att primärvården ska kunna ta ett större ansvar mot psykisk ohälsa måste det finnas tillräckligt många läkare i primärvården i hela landet.

Förslaget om läkarintyg tidigare än efter sju dagar kommer bara att bli en ökad belastning på vården. Åtgärden kommer inte åt de höga sjukskrivningstalen, däremot ökar risken för ökad administration och smittspridning i väntrummen. Vården skulle behöva ta emot upp till 1,6 miljoner extra besök/år vid läkarintyg på fjärde dagen. Intyg från första dagen skulle kunna innebära 5, 5 miljoner medicinskt omotiverade besök/år till vården, enligt SCB:s statistik över svenskens sjukskrivningsmönster 2014.

Vid sjukskrivningens start är det oerhört viktigt att den sjukskrivande läkaren har ett tydligt mandat och snabbt kan komma i kontakt med arbetsgivare och företags- hälsovård, Försäkringskassan med flera. Många läkare upplever att detta inte fungerar tillfredsställande. Myndigheternas hantering fördröjer processen, och arbetsgivaren tar alltför ofta inte det ansvar som åligger dem enligt arbetsmiljöregelverket. För att öka förutsättningarna för en optimal sjukskrivningsprocess är det därför ett absolut måste att hälso- och sjukvårdens viktigaste parter svarar på sjukvårdens behov av samverkan. Regeringen måste skapa fungerande regelverk och system för detta innan sjukvården får ett ökat ansvar för samordning.

Digitaliseringen av informationsöverföringen mellan vården och Försäkringskassan måste fortsätta. Det är viktigt ur både patientsäkerhets- och hanteringsperspektiv. Intygen måste vara en integrerad del av vårdens och patientens dokumentation, och utvecklingen måste matcha den utveckling som pågår av journal- och dokumentationssystem. För att få bästa möjliga kunskap och data är det därför oerhört viktigt att det skapas processer som möjliggör datainsamling direkt i vården. För Läkarförbundet är därför utvecklingen av det framtida »läkarintyget« en prioriterad fråga. Format, innehåll och integrering i vårddokumentationen är grundläggande för denna utveckling.

Ett viktigt komplement till utvecklingen av differentierat intygande är »Stöd för rätt sjukskrivning« (SRS) i samverkan mellan Försäkringskassan och SKL. Syftet är att utveckla ett IT-baserat bedömningsstöd som ska bidra till prognostisering av sjukskrivningslängd och tidig identifiering av dem som har behov av specifika och/eller samordnade insatser. 

Sjukförsäkringen behövs effektiviseras och utvecklas på många sätt inom många områden. Inte förrän ovanstående åtgärder är genomförda kan jag som sjukskrivande läkare ta mitt ansvar fullt ut och bidra till en effektivare och bättre sjukskrivning för alla parter.