Regeringens ambitioner för »life science« är att under 2016 utarbeta en innovations- och forskningsproposition samt att inrätta ett innovationsråd. Som utredare har Anders Lönnberg tillsatts. Med hans erfarenhet från både landsting och näringsliv finns stora möjligheter att förbättra kopplingen mellan näringsliv, landsting/regioner och universitet.

Läkarförbundet har följt detta arbete intensivt och ser det som angeläget att både grund- och klinisk forskning åter stärks. Grundläggande forskning måste få tillräckligt utrymme, och fler läkare måste delta. Vi anser att den statliga forskningsfinansieringen bör delas på direkt basfinansiering av tjänster och infrastruktur samt att rådsanslag ska kunna fungera som projektmedel och gå till meriteringstjänster. Forskare måste kunna röra sig mellan landets universitet i större utsträckning. Lika viktigt som det är att locka hit utländska forskare är det att svenska läkare tjänstgör vid utländska universitet.

Den kliniska forskningen har minskat påtagligt de senaste åren. Landsting och regioner har varit alltför fokuserade på sjukvårdsproduktion, och forskning har lågprioriterats. Detta måste ändras, då sjukvården står för stora utmaningar i och med ökat antal äldre, risker för pandemier, antibiotikaresistens och ökat antal livsstilssjukdomar.

Läkarförbundet föreslår att kombinationstjänster inrättas så att läkare vid både universitet, läns- och länsdelssjukhus samt i primärvård kan arbeta inom klinisk verksamhet och även forska eller arbeta inom läkemedelsindustri eller medicinteknik. Detta skulle också förbättra läkares karriärmöjligheter och vidga läkarkårens arbetsmarknad. Sannolikt kan flera läkare lockas till kliniskt arbete om det kombineras med forskning och utveckling. Om mer fokus läggs på läkares deltagande i grundforskning och klinisk forskning kommer det att entusiasmera läkare och därigenom förbättra rekryteringsläget.

Utvecklingen av life science är även mycket viktigt nationalekonomiskt för Sverige. Life science sysselsätter i dag 40 000 personer och utgör åtta procent av exporten. Danmark är det land i Norden som lyckats med att öka exporten. En ökad satsning på Life science i Sverige måste inriktas på den globala marknaden då en medelklass, med därtill hörande livsstilssjukdomar, ökar betydligt globalt. Regeringens innovationsproposition kommer säkert att handla om att få fram tillräckligt med kapital. Många lovvärda projekt hamnar i dag utomlands. Detta måste förhindras genom samverkan mellan offentlig och privat finansiering. Läkemedels- och medicinteknikföretagen kan därutöver bidra med kompetens, drivkraft, infrastruktur och IT.

Tanken att pröva en innovationsfond för att finansiera en introduktionsperiod, där man möjliggör snabbare introduktion av läkemedel och medicinsk teknik, är mycket lovvärd. Detta förutsätter att den nationella strukturen för databaser och kvalitetsregister kan utvecklas och bibehållas. Journalsystemen måste kunna kommunicera med varandra. Ytterligare en faktor som är gynnsam för Sveriges del är det goda samarbetet med patientföreningarna i Sverige. Inhämtande av synpunkter från patienter när man designar studier höjer påtagligt studiekvaliteten.

Sammantaget ser Läkarförbundet fram emot att ta del av propositionen för innovation och forskning. Vi hoppas att den kan leda till att professionen blir överens med politiska företrädare om att kunskap och forskning är utvecklande för landet – inte minst ur nationalekonomisk synvinkel, men även för att det dessutom kan öka sysselsättningen i landet, inte bara för läkare.