Klimat och hälsa hänger ihop. Vid förändringar i klimatet ändras sjukdomspanorama, sjuklighet, tillgång till rent vatten och väderförhållanden.
Läkarförbundet har sedan ett år tillbaka ett program för just klimat och hälsa, och dessutom en egen arbetsgrupp med samma namn. Vår policy poängterar att Läkarförbundet och läkarkåren har en viktig roll i att identifiera och stödja åtgärder som minskar miljöpåverkan och leder till förbättrad hälsa. Det handlar både om att vi ska bidra med att sprida kunskap och medvetenhet om klimatförändringens påverkan på hälsan och om att främja en mer miljövänlig livsstil. Vi bevakade klimattoppmötet i Paris 2015 och har nu en representant via WMA (World Medical Association) vid nästa stora klimatmöte i Marrakech i november. Ledamöter i gruppen är också mycket aktiva i flera forum genom att hålla föreläsningar, skriva artiklar och medverka i utbildningar.
Läkarförbundet hade i somras ett klimatseminarium i Almedalen där panelen bestod av landstingspolitiker, läkare och klimataktivister där alla var eniga om att läkarna, med sitt stora förtroendekapital i samhället, behövs i arbetet både lokalt och övergripande. Det handlar både om att vara med och besluta om klimatvänliga alternativ i vården och om att påverka kring klimat och hälsa gentemot beslutsfattare och befolkning. Inte minst inom forskningen behövs läkare för att få mer kunskap om sambandet hälsa–klimat.
Det senaste året har varit händelserikt inom klimatarbetet. Efter det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn 2009 samlades alltså världens länder i december förra året i Paris. Där lyckades man uppnå enighet om ett nytt, rättsligt bindande ramverk för att bekämpa de negativa klimatförändringarna med målet att den globala temperaturökningen inte ska överstiga två grader. För första gången någonsin har också både Kina och USA bestämt sig för att ratificera avtalet, vilket betyder att två av de länder som har störst miljöpåverkan också är med på tåget. Även EU har beslutat att skriva på. Att de stora länderna är med är förstås oerhört väsentligt, men alla länder behövs i kampen för att vi på riktigt ska kunna bromsa klimatförändringarna. Det pågår också en enorm kunskapsutveckling, och det finns redan i dag stora tekniska möjligheter inom området som kan underlätta.
Regeringen har efter Parisavtalet beslutat att införa ett nationellt klimatpolitiskt ramverk. Läkarförbundet har varit en av remissinstanserna. Det är glädjande att det presenterade ramverket slår fast att »Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och ta ansvar för landets historiska utsläpp«. Internationell forskning visar att man globalt måste uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 för att ha en chans att uppnå 1,5-gradersmålet. Men Sverige – som är ett av de rikare länderna globalt, med god tillgång till förnyelsebar energi och med den uttalade målsättningen att man vill vara globalt ledande – borde kunna ha en högre ambition än nettonollutsläpp år 2045.
I remissen nämns att beteendeförändringar kommer att behövas för att nå klimatmålen, men konkreta förslag på hur detta ska ske saknas.
Läkarförbundet menar att engagemang och personligt ansvar måste gå hand i hand med de ambitioner som sätts upp på miljöområdet. Vi riskerar annars att hamna i politiska konflikter med proteströrelser och annat motstånd mot uppsatta mål. Det nya klimatpolitiska ramverket är därför både bra och ambitiöst, men för att verkligen få till en förändring i samhället behöver vi ta större tag i klimatomställningen. För oss läkare borde det vara en självklarhet: en god folkhälsa förutsätter att vi gemensamt värnar om naturens resurser.
