Att ordinera och utvärdera effekten av läkemedel tillhör våra viktigaste arbetsuppgifter. Inom läkemedelsområdet finns utmaningar av såväl etisk och samhällsekonomisk som miljömässig karaktär. Ett exempel är när nya kostsamma läkemedel blir tillgängliga. Av största vikt är att den etiska plattformen används som prioriteringsbas och att tillgången till läkemedel är jämlik och baserad på individens behov. Endast läkare kan ta helhetsansvaret för en patients läkemedelsanvändning. Förr att på bästa sätt hantera uppgiften krävs kontinuitet i patient–läkarrelationen. Läkemedelsbehandlingens baksida är en negativ påverkan på vår miljö och biverkningar som orsakar ett stort lidande för våra patienter och medför en betydande samhällsekonomisk kostnad. 

2011 startade Nationella läkemedelsstrategin, en samverkansplattform med mål att få en helhetssyn och en övergripande satsning kring förbättringar inom läkemedelsområdet. Glädjande är att det hos politiska partier, såväl i regeringsställning som i opposition, finns en tydlig vilja att arbeta övergripande med läkemedelsfrågan, och att arbetet har fått fortgå trots regeringsbyte. Nuvarande strategi antogs av regeringen 2016 och fortgår till och med 2018. Därtill finns en handlingsplan med aktiviteter som revideras årligen. För att något ska bli en aktivitet krävs att det anses ha en hög angelägenhetsgrad, att det bidrar till att förverkliga målområden inom strategin, att det kräver samarbete mellan myndigheter eller organisationer och att det finns en genomförandeplan. Arbetet leds av Socialdepartementet och en högnivågrupp, till vilken en expertgrupp är knuten. Vidare finns en uppföljningsgrupp samt perspektivgrupper för e-hälsa, patient och innovation. Den övergripande visionen är rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. 

Läkarförbundet deltar med representanter i de olika arbetsgrupperna och i arbetet med aktiviteter. Strategin har möjliggjort många förbättringar. Ett exempel där Läkarförbundet varit drivande är framtagandet av beslutsstödet ePed, som numera är tillgängligt på alla barnmedicinska kliniker.

Ett stort problem som behöver hanteras är kassation av läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets rapport från 2011 kasseras årligen 1 500 ton läkemedel, och det finns ingen anledning att tro att mängden minskat. Detta innebär en betydande kostnad men även negativa konsekvenser för miljön. Mängden borde kunna minskas om läkemedlens hållbarhet kunde förlängas. Hållbarhetstider för läkemedel styrs något stelbent av EU-regler, och många gånger är läkemedel funktionsdugliga långt efter utgångsdatum. Den europeiska läkarorganisationen CPME, där Läkarförbundet ingår, antog därför 2015 ett policydokument om att verka för en översyn av regelverket för läkemedels utgångsdatum. Vi försöker få till en aktivitet om hållbarhetstider inom strategin samt en översyn och utredning av huruvida längre hållbarhetstider skulle ge en minskad kassation. En viktig fråga som bör utredas är läkemedels hållbarhet när det nått patienten. Med tillräckliga underlag kan Sverige ta initiativ och lyfta frågan vidare inom EU. 

Läkarförbundet har länge arbetat för införande av en nationell läkemedelslista, en gemensam informationskälla för hela sjukvården, där patientens alla aktuella och tidigare läkemedelsordinationer finns samlade. Arbetet är igång: i december 2016 presenterade Socialdepartementet ett förslag till en nationell läkemedelslista, och nu under hösten arbetar man med en lagrådsremiss. Viljan att nå resultat finns brett inom politiken, professionen och hos patientföreträdarna. Riksdagen beslutade nyligen att ställa sig bakom ett krav från socialutskottet på att arbetet med att ta fram läkemedelslistan ska ske skyndsamt och att regeringen ska återkomma med ett lagförslag till riksdagen. Målet måste bli att få en välfungerande nationell läkemedelslista med verktyg som gör den användbar i det kliniska arbetet.