Det politiska arbetet för en god hälsa har nu tagit ytterligare steg genom att kommittén för jämlik hälsa har lagt fram sitt slutbetänkande SOU 2017:47 (»Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa«) som nu är ute på remiss, bland annat till Sveriges läkarförbund.

I Sveriges läkarförbunds folkhälsopolitiska program »Det ska vara lätt att göra rätt«, tar vi fram förslag på hur jämlik hälsa kan uppnås. Vi ger förslag till åtgärder på alla plan som kan underlätta sunda levnadsvanor. För val av livsstil är ett personligt ansvar, men det är sociala och politiska dimensioner som påverkar valen. Kort sagt: vi formas av hur det ser ut i vårt samhälle och vilka attityder som gäller i allt från kost och motion till samhällskrav och drogvanor, inklusive rökning och alkohol – attityder som styrs av och kan förändras av samhällets normer och politiska beslut. Lagstiftning, skatter, avgifter och subventioner bör därför användas mer aktivt för att understödja hälsosamma val. 

Det personliga ansvaret kräver att man redan mycket tidigt i livet måste få chansen att välja rätt. Allt börjar i hemmet. Familjens ekonomi och sociala grund är det fundament som folkhälsan vilar på. Barnens vanor grundlägger folkhälsan. Politiska beslut gör att man får en god grund att stå på och väljer rätt när det gäller att bygga ett hälsosamt beteende och liv. Alla, oavsett utbildning, ekonomi, bostad och bostadsort bör därför tidigt få förutsättningar att kunna välja, och att välja rätt – och där måste barnen vara en prioriterad grupp i befolkningen.

Utredningen konstaterar att arbetet för en jämlik hälsa i befolkningen har kommit långt men att vi behöver arbeta brett och tålmodigt. Man skriver: »Vi trycker bl a på betydelsen av mer jämlika uppväxtvillkor, kunskaper, arbete och försörjning. Ojämlikheten i hälsa börjar således inte med levnadsvanorna, och kan inte lösas enbart i hälso- och sjukvården. Men det är viktigt att se att det omvända också gäller; utan att arbeta med levnadsvanor och en mer jämlik hälso- och sjukvård kommer vi inte att nå en jämlik hälsa.  Förutsättningar för en god hälsa påverkas av människors handlingsutrymme och möjligheter till goda levnadsvanor. För att minska hälsoskillnaderna bör människors möjligheter att etablera och upprätthålla hälsosamma levnadsvanor stärkas. Inriktning för att åstadkomma detta bör ta sikte på att begränsa tillgängligheten till hälsoskadliga produkter och samtidigt öka tillgängligheten till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter. Hälsofrämjande och förebyggande arbete med goda levnadsvanor inom ramen för välfärdens institutioner såsom inom skolan och inom hälso- och sjukvården är också viktiga verktyg för att uppnå en god och jämlik hälsa.«

För att hälso- och sjukvården, och Sveriges läkare, ska kunna bidra i detta arbete och verka för en mer jämlik hälso- och sjukvård krävs:

  • En utbyggd primärvård. Det förebyggande arbetet i folkhälsofrågor kräver först och främst mer resurser och att primärvårdens ansvar i dessa frågor definieras. För det lokala arbetet krävs fler specialister i allmänmedicin. Läkare och vård med bred kompetens, god tillgänglighet, hög kontinuitet och god kännedom om det lokala samhället och dess hälsotillstånd.
  • En utbyggd hälsovårdsstruktur. Vår syn är också att den hälsovårdsstruktur som finns och som möter människor i olika faser av livet bör utvecklas. Barnhälsovård, skolhälsovård, mödrahälsovård och företagshälsovård är resurser som bör utnyttjas bättre för att förbättra folkhälsan. Regering och huvudmän på regional och kommunal nivå måste även här samverka för att säkerställa fungerande jämlik hälsovård under alla delar av vårt liv, se till att tillräcklig kompetens finns likvärdigt i vårt land och att den kan utnyttjas av alla i vårt land. Samverkan är också nödvändig för att säkerställa att resurser når ut till alla.
  • Socialmedicin och arbets- och miljömedicin måste stärkas som viktiga kunskapsområden för att öka kvaliteten i detta arbete. Trenden är allt färre specialister inom dessa områden. Dessa kunskapsområden måste prioriteras. 
  • Grundutbildningen på läkarlinjen måste lägga vikt vid hur läkaren kan initiera, motivera och medverka till att nå och stärka den enskilde, särskilt utsatta grupper och samhället. Det ligger på alla läkare att nå fram för att ge rätt verktyg och förutsättningar till den enskilde patienten. Detta är en viktig kompetens för alla blivande läkare.