Svensk diskrimineringslagstiftning har som mål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Likarättsprincipen är en viktig del i arbetslivet och tjänar som grund för en bra arbetsmiljö. Ändå finns mycket ojämlikhet kvar på svensk arbetsmarknad. Det handlar bland annat om ojämställda löner på grund av genustillhörighet, om etnisk diskriminering och om hinder för allas möjlighet att få vara sig själva.

Under augusti månad pågår EuroPride; i början av månaden i Stockholm, och i slutet i Göteborg. Läkarförbundet har under flera år varit en aktiv del i Pride-arrangemanget. För oss är det ett sätt att stå upp för våra medlemmars och patienters rätt att få vara sig själva och älska vem de vill. Det kan ses som en självklarhet 2018, men under den massmediala ytan finns det fortfarande mycket att göra. 

Regnbågsläkarna, en förening för hbtq-personer inom vården, gjorde för några år sedan en studie som visar att endast 40 procent av deras medlemmar är öppna om sin läggning på jobbet. Det är siffror som borde få varje verksamhetschef att reflektera över miljön på arbetsplatsen. Läkarförbundet arrangerade därför under Prideveckan i Stockholm ett seminarium på ämnet för att diskutera arbetsvillkoren inom vården. En viktig förklaring till att inte fler kommer ut på jobbet kan vara att vi inte pratar tillräckligt om dessa frågor med varandra på arbetsplatserna. För oss läkare och annan vårdpersonal går det mesta av vår arbetstid åt till att prata patientfall, och fikabordet är sällan en arena för att stöta och blöta samhällsnormer. I dagens stressiga och slimmade verksamhet prioriteras arbetsmiljöfrågorna lätt bort. Samtidigt är det just på arbetsplatser som har ett systematiskt och välfungerande arbetsmiljöarbete som vårdpersonalen trivs och presterar bättre. Det säger forskningen.

Vi har i Sverige lång erfarenhet av att arbeta med jämställdhet mellan könen. Denna får en extra skjuts när flera diskrimineringsgrunder belyses. Det finns numera en mängd olika likarättsutbildningar på marknaden. I flera landsting pågår hbtq-certifieringar och -diplomeringar av arbetsplatserna. Det här är landsting som har förstått kopplingen mellan god arbetsmiljö och bra patientmöte och agerar för att alla ska få det bättre. Om vi vågar tala om normer och värderingar i vården blir vi också tryggare i mötet med patienten. Framför allt blir patienten trygg i mötet med oss. Det är viktigt. En av slutsatserna efter #metoo-uppropet i höstas var just att likarättsfrågorna måste arbetas in som en obligatorisk del på arbetsplatsträffarna, något som vi från ett fackligt perspektiv också kommer att bevaka.

Socialstyrelsen genomförde 2016 en studie kring hbtq-personers psykiska ohälsa. Den lyfte bland annat upp större risk för riskbruk och beroende, ångestrelaterade sjukdomar och depressioner. Studien visade att ett av de främsta skälen till ökad ohälsa bland hbtq-personer kan vara allvarlig psykosocial stress utifrån gruppens minoritetsposition. Flera liknande studier har visat på samma resultat. 

Ska vi fånga upp denna psykiska ohälsa behöver likarättsperspektivet prägla yrkeslivet i stort men också patientmötet. Jag är helt övertygad om att en bättre kontinuitet i vården också motverkar ohälsa. Med en stabil patient–läkarrelation skapas ett tryggare klimat att tala om svårare frågor, att som patient slippa berätta sin livshistoria för varje enskild läkare man träffar. Den primärvårdsreform som nu drivs fram av Läkarförbundet, en fast läkare med begränsad patientlista, kan ge rätt förutsättningar för att möta de grupper som allmänt har en lite svårare situation i samhället. 

Den här månaden må vara ägnad åt EuroPride, åt samtal, diskussioner, glädje och fest. Läkarförbundets uppdrag är att finnas där för alla medlemmar, även när festivalen är över. Vi kommer att fortsätta arbeta med mångfaldsfrågor, med lika rätt och antidiskriminering. Det är en förutsättning att vi kommer till bukt med dessa frågor för att du som läkare ska kunna ha ett långt och hållbart arbetsliv.