Sjukhusläkarens reportageserie om SKL:s missvisande väntetidssiffror har väckt stor uppmärksamhet. Granskningen avser SKL:s rapport »Svensk sjukvård i internationell jämförelse«, som före sommaren hyllade den svenska sjukvården utifrån kvalitet och väntetidsindex. Bland annat rankades Sverige enligt rapporten som nummer fyra avseende väntetider, en uppgift som möttes med förvåning av många i vården. Problemet var bara att det inte var sant, eftersom man använt helt olika startdatum för när väntetiden beräknades och att flera jämförbara länder inte lämnat in någon statistik och alltså inte ens ingick i jämförelsen. Sjukhusläkarens granskning visar vidare att de svenska väntetiderna skulle blivit veckor och månader längre för vissa diagnoser om de hade mätts på samma sätt som i våra nordiska grannländer. Initialt avpublicerades rapporten från SKL:s hemsida, men återkom sedan i oförändrad form med enbart några brasklappar.

Det finns flera bekymmersamma aspekter i detta. SKL är visserligen en medlemsorganisation som ska företräda sina medlemmar, alltså landstingen, och föra deras talan och »ge stöd till dem i det som de vill ha stöd i«. 

Som medlemsorganisation har man förstås all rätt att gå ut med vilka budskap man vill för att påvisa att allt är frid och fröjd. 

Men SKL har inte bara status som medlemsorganisation, utan är en tung spelare i samhället. Tjänstemän och politiker på SKL får ju en unik helikopterblick över Sveriges olika landsändar och kan därmed driva på utveckling, sprida goda exempel eller kanske hjälpa till att stoppa oönskad utveckling i tid, om de sköter det rätt. SKL uppfattas och behandlas också delvis som en myndighetsorganisation. Därför är det viktigt att man är en garant för trovärdighet, ser till att ha rätt kompetens och tar ansvar för att de uppgifter man delar är rimliga.

Dessutom är SKL en arbetsgivarorganisation. Den delen ska inte underskattas. Att en ledning förstår verksamheten är en viktig del för trivsel och arbetsmiljö, och känslan av att man som medarbetare är förstådd och sedd är en viktig framgångsfaktor. Det är viktigt att man visar respekt åt båda håll. Inom vården råder det på många sätt en tuff arbetssituation med knappa resurser till många vårdbehövande, där de avgörande prioriteringarna och faktiska besluten för människors hälsa och sjukdom avgörs direkt i mötet på vårdgolvet. I tider av ökat antal sjukskrivningar, stort beroende av hyrpersonal och kompetensflykt av framför allt sjuksköterskor bör SKL ta alla chanser man har att visa ett faktabaserat och insiktsfullt ledarskap.

Ett annat bekymmer är att OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, måste ha rätt kompetens för att kunna ställa högre krav på jämförbarheten i de data de samlar in.

Men att göra internationella jämförelser är svårt och kräver stor försiktighet mycket på grund av de skillnader som finns mellan länders olika hälso- och sjukvårdssystem. Detta visades också nyligen i en artikel i Läkartidningen, där artikelförfattaren pekade på svårigheter och problematiserade skillnader som gör jämförelser mellan länder vanskliga. Bara genom att säkerställa relevant kompetens bland de som gör analyserna kan vi minska felaktiga eller dåligt underbyggda slutsatser. Vid jämförelser av hälso- och sjukvårdssystem och deras resultat krävs gedigen kunskap om hälso- och sjukvården. Läkarkåren och specialitetsföreningarna bör i ökad utsträckning vara involverade i såväl insamling som bedömning och tolkning av hälso- och sjukvårdsdata. 

Jämförelser är viktiga, och rätt värderade är de användbara verktyg för vården och för beslutsfattare vid styrning och ledning. En gemensam världsbild är grunden för samverkan för att nå utveckling. Vi saknar inte utmaningar i att göra vården bättre, men vi har också många fantastiska resultat som förtjänar att spridas. Vi behöver inte »fake news«.