Vision e-hälsa 2025 säger att vi ska ha administ-rativa stöd av världsklass 2025. Kommentarerna från er som svarat på Läkarförbundets senaste arbetsmiljöenkät indikerar dock att vi i dag arbetar i system som är långt därifrån. IT-systemen beskrivs i ordalag som administrativa som orsakar strul, försämringar och på sina håll till och med är det enskilt största arbetsmiljöproblemet. Att adekvat utbildning för att hantera systemen på bästa sätt saknas tas upp, liksom att vårdens IT-lösningar är tidstjuvar som skapar stress och stjäl tid från våra patienter. Någon tar upp att läkares erfarenhet inte värdesätts i organisationen. Digitaliseringen av vården är ett område med en oerhörd potential, om den sker på rätt sätt. 

A och O är att professionen måste vara delaktig för att få system som hjälper i stället för stjälper, och att våra huvudmän på allvar satsar på utvecklingen och att vi får rätt kompetens för att använda systemen på bästa och mest effektiva sätt.

I väntan på de perfekta självinstruerande systemen måste vi arbeta aktivt med att göra det bästa av dagens situation, och ställa krav för att få en så god arbetsmiljö som möjligt. Ett viktigt sätt är att involvera den digitala arbetsmiljön i våra skyddsronder.  Läkarförbundet har sedan många år tillbaka ett verktyg, IT-ronden, för att på ett strukturerat sätt utvärdera den digitala arbetsmiljön, och hitta områden för verksamhetsförbättringar med fokus på IT. Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik har tillsammans med Arbetslivsgruppen under hösten reviderat och moderniserat materialet, och lokalföreningarna har haft möjlighet att komma med inspel och utvärdera användbarheten. 

IT-ronden innehåller en checklista där man steg för steg kan få tips för att kunna genomföra en rond som leder till förbättringar. Ett grundkrav är att tid avsätts och att rätt kompetens finns på plats. Skyddsombud och verksamhetschef kan välja att komplettera efter lokala förutsättningar, exempelvis med särskilt IT-kunniga kollegor, någon från IT-avdelningen eller en systemleverantör för att få ut så mycket som möjligt av ronden. 

I ronden bör det ingå att se över tillgången till och placering av datorer, och här ingår även att mer traditionella skyddsrondsaspekter, såsom ergonomi, ljud, ljus och möjlighet till arbetsro beaktas. Finns det tillräckligt med kringutrustning såsom diktafoner och skrivare? Därefter kan man gå in på mjukvara. Uppfyller systemen behoven? Går det att förenkla/göra lokala anpassningar så att funktionaliteten förbättras? Finns den mjukvara som behövs på plats? IT-ronden ger även konkreta tips om parametrar att beakta om man går igenom aktuella program som används. Men det räcker inte att datorer och program finns på plats, vi måste också ha rätt kompetens för ett effektivt användande;
att lägga tid på utbildning för att lära sig systemen kan spara mycket tid i andra änden. Hur strukturen för utbildning i systemen ser ut, och om den är schemalagd eller inte, kan också inkluderas i ronden. Slutligen bör man också se över att det finns haverirutiner, och säkerställa att de är tillgängliga när de behövs. 

IT-ronden ska ses som ett verktyg för att på ett strukturerat sätt utvärdera och förbättra vår digitala arbetsmiljö. Självklart kan man modifiera ronden så att den passar verksamheten. Det viktigaste är att vi börjar utvärdera och ställa krav på vår digitala arbetsmiljö. 

I materialet finns utöver IT-ronden även medsittning beskriven. Tanken är att representanter från systemleverantör och lokal IT-avdelning följer med under praktiskt patientarbete för att se hur våra IT-system fungerar. Det ger en möjlighet att direkt lösa problem, och skapar en förståelse hos IT-utvecklarna för våra behov av välfungerande verktyg. Efter en genomförd medsittning är risken att kunskapen stannar på plats; önskvärt vore någon form utav plattform för att sprida kunskap vidare i organisationen så att alla slipper uppfinna sitt eget hjul.  

Välfungerande system som är anpassade efter arbetsuppgifterna och användare är vår målbild. En förhoppning med IT-ronden är att den hjälper oss upp på banan som en självklar diskussionspart när det gäller den digitala arbetsmiljön. Arbetssättet kan även hjälpa till att göra ansvarsfrågan tydlig, om alla berörda sitter i samma rum, användare, verksamhetschefen som äger resurserna samt någon som kan genomföra faktiska förändringar kan vi komma långt.