Enligt Socialstyrelsens krav ska kvaliteten på specialiseringstjänstgöringen granskas och utvärderas av en extern aktör, vilket bör ske vart femte år.

En extern granskning ger både konkurrensfördelar och höjer kvaliteten på utbildningen. Lipus, Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården, erbjuder extern granskning av läkarnas allmän- och specialiseringstjänstgöring enligt SPUR-modellen.

Syftet med SPUR-modellen är att ST-läkarna ska erbjudas en likartad och jämn utbildning oavsett på vilken klinik eller vårdcentral i landet utbildningen bedrivs. Den säkerställer också att ST-läkaren får en utbildning av hög kvalitet enligt Socialstyrelsens krav. Det lägger grunden för ett kontinuerligt förbättringsarbete och ökar möjligheten att rekrytera samt behålla ST-läkare.

ST-SPUR (Specialistutbildningsrådet) är en granskningsverksamhet där den egna professionen granskar kvaliteten på specialiseringstjänstgöringens utbildning. Efter att en granskning är genomförd på en enhet ges konkreta rekommendationer för det fortsatta förbättringsarbetet. Det brukar komma fram väldigt mycket vad gäller utvecklingspotentialen för utbildningen. En extern granskning väcker bra frågor och det händer ofta väldigt mycket i verksamheterna efteråt.

På senare år har flera vårdcentraler i Stockholm varit med om en SPUR-granskning. Det har bidragit till värdefulla förbättringsförslag för de inspekterade enheterna och gett verktyg för fortsatt förbättringsarbete. Granskningarna gjordes både på region- och privatdrivna vårdcentraler.

Ledarskapskompetens är en del av målbeskrivningen där SPUR-inspektionerna påvisat en del förbättringspotential. Att ha en bred och djup förståelse för ledarskapsfrågor och hur de påverkar verksamheten, människor och resurser är en viktig förutsättning för att kunna säkerställa en god, säker och kostnadseffektiv svensk hälso- och sjukvård som hela tiden utvecklas. I dag är det få läkare som är chefer inom primärvården; det vill vi ändra på. Att förbereda sig för ett framtida chefskap sker med fördel redan på ST-nivå. En möjlighet är ledarskaps-ST, där den yngre läkaren får möjlighet att tidigt förbereda sig för att framöver bli chef. Det är med stor sannolikhet en framgångsfaktor för att fler läkare ska ta på sig ett uppdrag som chef. På flera enheter har man, som ett led i ledarskapsutvecklingen, tagit in en ST-läkare i ledningsgruppen på vårdcentralen.

Fast läkarkontakt där invånarna listar sig på en namngiven läkare i kombination med ett listningstak behövs för att säkra den medicinska kvaliteten och tryggheten för patienten. Dessutom skapar det en rimlig arbetsbelastning för läkarna, vilket är en av förutsättningarna för att kunna erbjuda en adekvat handledning och ge dagliga fortlöpande instruktioner och återkopplingar till ST-läkarna.

Att lista patienter på ST-läkare under ST-utbildning har varit en omtalad fråga ute på enheterna. Om listning ska göras gäller det att det sker systematiskt och med rätt förutsättningar. Läkarförbundet anser att det i en övergångsperiod ska kunna vara möjligt att lista sig på en ST-läkare i allmänmedicin, men det bör göras i slutet av dennes utbildning.

Man har även kunnat konstatera flera positiva faktorer som kan bidra till en hög kvalitet på ST-utbildningen. Det kan handla om samanhållning i personalgruppen, engagerade handledare, närvarande chefer och ett trevligt och inbjudande utbildningsklimat i verksamheten. Tillgängliga och tydliga regionala rutiner för hur en ST-utbildning bedrivs, med närvarande stöd från studierektorer, nätverk och flera disputerade på vårdcentraler har varit en styrka för dem som lyckas väl med sin ST-utbildning.

A och O är ändå en kontinuerlig extern kvalitetsgranskning av utbildningen. Det är på så sätt vi tryggar en framtida kompetensförsörjning och en god vårdkvalitet med en hög patientsäkerhet.