I pandemins tidevarv är det avgörande att stärka forskningen. Men att stärka svensk life science-forskning, som i decennier levt en medioker tillvaro, tar tid. Läkarförbundet har därför länge väntat på den aviserade forskningspropositionen för mandatperioden. Vi vet alla att dagens sjukvård är gårdagens forskning, och ska välfärdsnationen Sverige ha en chans att mäta sig med de stora forskningsnationerna krävs rejäla satsningar framåt.

I höstas aviserade jag därför att det nu är upp till bevis för regeringen kring forskningens framtid (Läkartidningen nr 42/2020). Vi beskrev vår oro över framtidens medicinska forskning och efterlyste ett omfattande arbete med att se över forskningspolitiken. Redan i oktober 2019 lämnade Läkarförbundet en skrivelse till regeringen där vi ställde ett antal krav på regeringens forskningspolitik inför utarbetandet av propositionen.

  • Öka förutsättningarna för att delta i forskning på läkarnas grundutbildning.
  • Särskilda satsningar på yngre forskare. 
  • Bättre förutsättningar att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet.
  • Tydliggör sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen.
  • Förstärkt finansiering av patientnära forskning.
  • Ökade resurser till de prövarinitierade kliniska studierna. 
  • Ökade basanslag till universiteten.
  • Ökad rörlighet mellan hälso- och sjukvård, akademi, och näringsliv.

Strax före jul kom så beskedet att en ny forskningsproposition var framtagen. Det som kunde ha blivit årets julklapp till forsknings-sverige möttes av blandade reaktioner. Delar av Läkarförbundets krav hade hörsammats. Bland annat höjs basanslagen till universiteten och man förstärker finansieringen av patientnära forskning genom en satsning på primärvården. Särskilt glädjande är att regeringen nu lyfter fram psykisk hälsa genom att särskilt prioritera den forskningen.

Men för att vara en forskningsproposition var det tunt på innovation. Regeringen har som mål att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Menar man allvar med målsättningen att Sverige ska konkurrera med de främsta i världen krävs ett större helhetsgrepp. Visst är det helt rätt prioriterat att satsa
100 miljarder till pandemi- och virusforskning och öka anslagen för att forska på antibiotikaresistens. Men för att forskning ska bli verklighet krävs fler forskare inom medicin.

Vi ser i dag en radikal minskning av andelen forskande läkare. Ett skäl är så klart att läkare är den enda yrkesgrupp inom Saco som minskar sin livslön genom att disputera. Ett annat är att arbetsgivarna i alltför liten utsträckning premierar dem som vill kombinera klinisk tjänstgöring och forskning. Särskilt oroad är jag över yngre läkares möjlighet att påbörja en forskarutbildning.

Det var glest med lösningar i forskningspropositionen på de forskande läkarnas dilemman. Men även om Läkar-
förbundet förväntat sig mer kan vi konstatera att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) får i uppdrag att se över hur karriärvägar och meriteringssystem kan stärkas. Vi kommer att följa arbetet noga. Särskilt viktigt är att UKÄ kan presentera bättre förutsättningar för kombinationsanställningar, där läkare både kan forska och arbeta kliniskt.

Det som karaktäriserar de starka forskningsnationerna är deras förmåga till mobilitet och flexibilitet; att som läkare kunna gå mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv. Att få chans att röra sig internationellt, skapa nya nätverk och stimulera utbyte av forskningsidéer. Vi vet dock att forskningen lätt stryker på foten i de kortsiktiga mål som finns i sjukvården. Vilka konsekvenserna blir för forskningen när regionerna så småningom ska beta av vårdskulden är fortfarande oklart. Här måste regeringen sätta ned foten.

Forskning måste bli en naturlig och obligatorisk del av hälso- och sjukvårdens uppdrag. Den är helt enkelt för viktig för att med ett kvickt penseldrag i en regionbudget kunna prioriteras bort. Med den nya forskningspropositionen på väg för beslut i riksdagen är tärningen kastad. Det är nu upp till bevis för att visa att det är just den som ger rätt förutsättningar framåt.