Sedan 2019 är vissa vårdtjänster i Sverige momspliktiga efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som gällde bemanningsföretag. Det kallas ofta för ”vårdmoms”. Inom EU är sjukvård principiellt undantaget från moms. Utom i Sverige. Här har Skatteverket valt en extremtolkning av EU:s momsregler som bland annat Finland helt avvisar. Sverige måste göra som våra grannländer och avskaffa momsplikt inom sjukvården snarast.

Regeringen tillsatte i fjol en utredning. Av utredningens direktiv framgår klart att målet är att tydliggöra i svensk lag att moms inte kan utgå när det gäller sjukvård, oavsett om flera företag och underentreprenörer är involverade. Utredningen ska dock inte lämna sitt betänkande förrän till sommaren. Sedan ska lagförslag remitteras och behandlas i regeringskansli och riksdag. Det kommer att dröja innan lagändringar är på plats. Under tiden fortsätter vårdmomsen att försvåra bemanningen i sjukvården.

Inom EU utmärker sig Sverige ofta för en påfallande okritisk bokstavstro, och i frågan om moms inom sjukvården har Skatteverket intagit en extremposition genom att sedan lägga moms på allt fler tjänster. Samtidigt kommer domare inom EU gång på gång fram till motsatt ståndpunkt. Men enligt Skatteverket är den svenska tolkningen den enda rätta, och övriga EU tolkar reglerna fel! Det är absurt. 

  • När Vårdsverige går samman för att bekämpa en pandemi och personal från privata vårdföretag därför lånas ut till regionerna står Skatteverket där och kräver moms på den ersättning som företagen får.
  • När Skatterättsnämnden nyligen enhälligt slagit fast att läkare som samverkar inom läkarhus inte är momspliktiga överklagar Skatteverket omedelbart. Man häpnar.

Momsregler är generellt mycket komplicerade och svåra att sätta sig in i. Det finns därför en uppsjö jurister specialiserade på moms som nu har glada dagar och berikar sig på sjukvården. Allt är dock inte svårt. Det finns några enkla grunder för momsuttag. Det stora problemet med denna moms på sjukvård är, förutom att den gör sjukvård momspliktig, att den strider mot grunderna för momsen. Det är ”slutkunden” som ska åläggas moms. Här lägger man moms på verksamhet som inte har några momsintäkter. Det blir en ökad kostnad för företagen och medför att konkurrensen snedvrids eftersom regionernas egna verksamheter i efterhand får kompensation för momsutgifterna från staten. 

Momsen är fördyrande inte bara när det gäller inhyrning från bemanningsföretag, utan numera också när vårdgivare anlitar läkare, psykologer och andra som verkar på konsult-basis samt vid många underentreprenörslösningar. Detta är särskilt allvarligt i det här läget när pandemin kraftigt påverkar sjukvårdens verksamheter och förutsättningarna att ge vård. Den svenska momstolkningen har fördyrat bemanningen av många privata vårdgivares verksamheter kraftigt och slagit sönder mångåriga samarbeten mellan vårdgivare.

Regionerna har av staten fått medel som ger möjlighet att ge viss kompensation för momskostnader till vårdföretag, men som vanligt är det varje region som själv beslutar om man gör det och hur, vilket leder till att det blir olika i olika delar av landet.

Ett förhandsavgörande som EU-domstolen lämnat under hösten borde ha kunnat ligga till grund för Skatte-verket att ompröva sitt ställningstagande avseende vård-momsen. EU-domstolen slår fast att momsundantaget för social omsorg kan tillämpas i flera led, det vill säga att en tjänst är fri från moms även när den tillhandahålls av en underentreprenör. Detta kan redan nu tillämpas för vård och omsorg. Läkarförbundet och Vårdföretagarna skickade en gemensam skrivelse om detta till Skatteverket i slutet av förra året. Men verket är halsstarrigt och fortsätter att driva sin extrema linje.

Läkarförbundet står bakom förslag till lagändringar som vi hoppas att utredningen beaktar. All vård som ges av legitimerad vårdpersonal ska vara momsfri, oavsett om den legitimerade yrkesutövaren driver eget företag eller hos vem man är anställd. Detta ska även gälla för underentreprenörer!