Utvecklingen av olika digitala vårdtjänster har gått snabbt de senaste åren, både i regioner, hos dem som drivs i egen regi och på den privata marknaden. Såväl regioner som privata aktörer erbjuder åtskilliga digitala vårdtjänster inom en rad olika områden, såsom provtagning, undersökning och triagering. Tjänsterna genomförs med en mängd olika verktyg, appar, videosamtal, chattar och vanliga hederliga textmeddelanden. Flera regioner har dessutom etablerat egna digitala vårdtjänster som erbjuder videomöten med primärvården. Det är inte svårt att konstatera att digitaliseringen, trots sina utmaningar, ger stora möjligheter för hälso- och sjukvården, med ökad möjlighet till självständighet, delaktighet och inflytande för patienten.

Digitaliseringen pågår i hela samhället. Regionerna måste satsa mycket mer på innovation och våga mer när det gäller att testa nya arbetssätt och digitala verktyg. Här har professionerna en nyckelroll. Vi måste bli delaktiga i denna utveckling och få möjligheter att påverka. 

Läkare har det yttersta ansvaret gentemot sina patienter. Dessutom är vårdens kvalitet och utveckling en viktig del av vår arbetsmiljö. Verksamheterna har traditionellt tjänat på att medarbetarna kunnat bidra till förbättringar utifrån sina kunskaper och sin yrkesetik. Vårdens professioner behöver tillsammans med patienterna ta ställning till hur vi bäst kan använda det digitala verktyget för att stödja patientens möte med vården. 

Läkarförbundet anser att tekniken för digitala vårdkontakter är till för att användas: den är ett omistligt stöd för både läkaren och patienten. Vi ser positivt på att regionerna utvecklar metoder och tjänster för digitala vårdkontakter när det sker med utgångspunkt från en fast läkarkontakt och som ett led i en långsiktig kontinuitet för patienter i primärvården.

Vissa digitala vårdtjänster har de senaste åren blivit mer tillgängliga för patienterna än den reguljära primärvården. Det beror på att dagens primärvård är underfinansierad och har stora svårigheter att erbjuda tillräckligt hög kontinuitet mellan patient och läkare. 

För att hela befolkningen, i hela landet, ska kunna välja en egen fast läkare i primärvården behöver staten ta ett större ansvar. Läkarförbundet driver därför på för att säkerställa en ordentlig resursförstärkning till primärvården, ett tydligt nationellt grunduppdrag, nationellt fastställda finansieringsprinciper och ett listningstak för att målet om listning på en egenvald fast läkare ska bli verklighet.

Alla patienter är inte vana vid eller bekväma med att använda tekniken i de digitala tjänsterna. Äldre och multisjuka samt befolkningen i socioekonomiskt svagare områden är exempel på grupper som kan ha svårigheter att behärska teknik. Det är samtidigt de som ofta behöver mest resurser av primärvården i form av tillgänglighet och hälsofrämjande insatser. Här behöver vi tillsammans utarbeta verktyg för att säkerställa att tekniken når alla invånare. Jag är övertygad om att det är möjligt, men att det också krävs ett bredare samarbete med civilsamhället, pensionärsorganisationer och patientorganisationer.

Slutligen har styrningen av de digitala vårdtjänsterna debatterats. Läkarförbundet har länge efterfrågat en tydligare reglering av de digitala vårdkontakterna. Det behövs för att säkerställa ett hållbart ersättningssystem och tydliga kompetenskrav. Frågan om vilka behandlingar och vilken vård som är lämplig att erbjuda via denna vårdform måste också lyftas. Det behövs en fast vårdkontakt även vid digitala vårdkontakter. Mottot bör vara att vård ska erbjudas digitalt när det är möjligt och patientsäkert – men fysiskt när det krävs.

Det är viktigt att följa hur de digitala vårdtjänsterna påverkar vårdsystemet i stort och att utvärdera den vård som ges genom dessa tjänster. Vår största utmaning är dock att säkerställa att digitala vårdtjänster blir en integrerad del av hälso- och sjukvårdssystemet i en sammanhållen vårdkedja. För att nå dit krävs en tydligare och långsiktig professionsstyrning.