För ett år sedan, i mars 2020, när pandemin fortfarande låg i startgroparna, skrev Heidi Stensmyren på den här sidan: »En stor utmaning kommer att vara just uthålligheten. Läkare kommer att belastas hårt över lång tid, och det är viktigt att säkra vila och återhämtning.«

Redan före pandemin visste vi att kontaktyrken, det vill säga de som arbetar med människor och främst inom vård och omsorg, är överrepresenterade bland sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Specialistläkare konstaterades i en aktuell rapport från Försäkringskassan ha blivit ett högriskyrke för utmattningssyndrom.

Det är bara att konstatera att vila och återhämtning för Sveriges läkare inte har stått i fokus det senaste året. Effekterna av detta märks nu. Läkarförbundets skyddsombud rapporterar om kollegor som visar tecken på stress, utmattning och ökade sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad ohälsa. Samtidigt ställs krav från arbetsgivare och allmänhet på insatser för att ta igen den uppskjutna vården.

Den som googlar ”återhämtning” möts av en mängd tips om att ta en mikropaus under dagen, lämna mobilen utanför sovrummet, avslappningsövningar och motion i olika former. Givetvis är det goda råd som den enskilde kan ta till sig. Samtidigt är det arbetsgivaren som enligt lag har ansvar för att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. 

Läkarförbundets lokalföreningar och skyddsombud har spelat en avgörande roll för arbetsmiljöarbetet inom hälso- och sjukvården under pandemins första år. Genom att begära adekvat skyddsutrustning, delta i skyddsronder, bevaka arbetstider och semestrar samt ständigt hålla örat mot marken och fånga upp aktuella strömningar bland läkarna har de värnat olika arbetsmiljöaspekter i vardagen.

I den strategi som Läkarförbundets fullmäktige antog i november 2020 är ett av de prioriterade målen att läkares arbetsliv ska vara hållbart. Vi ska orka arbeta ett helt yrkesliv – oavsett om det är pandemi eller inte. Det förutsätter en rimlig arbetsbelastning och arbetstider som medger såväl återhämtning som balans mellan arbete och fritid.

Alla håller vi nu både tummar och tår för att restriktioner, vaccinationer och vårvärmen ska göra att smittspridningen klingar av. Men även när den efterlängtade nedgången inträffar, har vi en period med fortsatt hög arbetsbelastning framför oss för att ta igen den uppskjutna vården. Arbetet med att skapa förutsättningar för vila och återhämtning måste ske såväl under den pågående höga belastningen som i planering för framtiden. Det är avgörande för att förhindra att fler läkare drabbas av stressrelaterad ohälsa och sjukskrivningar eller väljer att lämna yrket. 

Återhämtning måste prioriteras av såväl politiker som tjänstepersoner i ledande positioner i hälso- och sjukvårds-Sverige. Självklart ska patienter som väntar på besök och behandling få den vård de behöver – men det får inte ske på bekostnad av personalens välmående.

Låt sommarsemestern 2021 bli den preventiva arbetsmiljöinsats som den är tänkt. En sammanhållen semester är en av de faktorer som dämpar arbetsrelaterad stress.

Arbetsplatsens skyddsombud är avgörande i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Håll en löpande dialog med ditt skyddsombud om arbetsmiljön på er arbetsplats. Skyddsombudet är arbetstagarnas representant på arbetsplatsen och vakar över att arbetsgivaren uppfyller kraven på arbetsmiljöarbetet.

Saknas skyddsombud? Kanske är du beredd att gå in i denna viktiga uppgift? Det ger dig möjlighet att utvecklas som individ, öka din kompetens och arbeta för en bättre arbetsmiljö för såväl dig själv som dina kollegor. Du har rätt till utbildning och tid för uppdraget. Kontakta din läkarförening för mer information.

Genom systematiskt arbetsmiljöarbete påverkar vi arbetsgivaren att skapa förutsättningar för en arbetsplats där ingen behöver bli sjuk på jobbet. Ta hand om varandra!