Ända sedan jag började engagera mig fackligt har arbetsmiljön för kollegor varit ett viktigt område. Jag har från den dag jag blev lokalt ombud jobbat för att vi både fysiskt, organisatoriskt och socialt ska ha det bra på jobbet. Arbetsmiljön är en viktig pusselbit om vi ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt för våra patienter.

Runt om i landet sker det stora investeringar i nya byggnader där du och jag ska jobba i framtiden. En fråga som flitigt diskuteras i samband med ny- och ombyggnationer är hur läkares administration ska genomföras. Man pratar framför allt om två typer av administration – den patientnära och motsatsen till den, som inte sker nära patienten. Vi läkare vet att vår vardag består av en palett av arbetsuppgifter, däribland administration. Att då inte ha ett skrivbord att gå till, utan i stället behöva leta efter en arbetsplats, kan vara mycket frustrerande och skapar en dålig arbetsmiljö. I vårt arbete finns inte tid till att springa och leta efter arbetsplatser.

I mitt arbete som skyddsombud möts jag ofta av frågor om hur framtidens läkare ska jobba och hur administration ska bedrivas både från kollegor, medlemmar och arbetsgivaren. Kollegorna undrar hur arbetsgivaren planerar att göra med de administrativa lokalerna, som ju är mycket viktiga för att vi ska kunna bedriva olika typer av administrativt arbete: ringa patienter, arbeta med olika svar och kunna tänka igenom nästa steg i en svår patientutredning.

Genom tiderna har de administrativa lokalerna varit ett viktigt arbetsredskap, och i många år har vi läkare haft egna rum. Nu har detta mer och mer börjat ifrågasättas. Det är många som anser att läkare inte behöver ett eget kontor eller en fast arbetsplats, eftersom det förutsätts att all administration kan ske nära patienten. På vissa håll granskar arbetsgivaren i vilket omfattning arbetsplatserna nyttjas av läkare inom en viss specialitet, för att sedan hävda att alla läkare på sjukhuset har samma behov av administrativ tid. Vi jobbar väldigt olika inom de olika specialiteterna, vilket är helt naturligt, och det är blåögt att tro att man kan generalisera på det här sättet.

Som ledamot i Läkarförbundets arbetslivsgrupp har jag förmånen att få arbeta med dessa viktiga frågor även på nationell nivå. Under ett möte i mars fick vi en intressant genomgång av forskningen på aktivitetsbaserat arbete av Institutet för stressmedicin. Vi ville få en överblick över detta då de mesta av frågorna handlar om just den aktivitetsbaserade arbetsplatsen.

Och vad är då viktigt när man planerar och försöker skapa bra lokaler och bra arbetsmiljö? Det finns en hel del forskning gjord på aktivitetsbaserade arbetsplatser, men vad denna forskning säger beror bland annat på vad den jämför med, om det fungerar som det var tänkt, vad man arbetar med och hur man förberett sig. Mycket beror på om miljön är anpassad efter det behov man har; det vill säga om det finns tillräckligt med utrymme, planlösningen är ändamålsenlig och om de tysta zonerna fredas – och är just tysta – samt att medarbetarna faktiskt kan använda alla delar av arbetsplatsen. Det är även viktigt att poängtera att alla arbetsuppgifter eller verksamheter inte lämpar sig för detta sätt att arbeta.

Sammantaget vill jag ge följande rekommendationer till både er medlemmar och till arbetsgivarna. Följs dessa har samarbetet kommit långt för att skapa en bra arbetsmiljö för både medarbetare och arbetsgivare:

  • Informera om förändringar och beslut tidigt.
  • Var transparent och tydliggör vision/motiv med förändringen.
  • Utforska intressenter som påverkas av förändringen.
  • Arbeta systematiskt genom regelbundna träffar och skapa forum för öppet samtalsklimat genom hela processen.
  • Ta hänsyn till synpunkter och förslag. Återkoppla.

Vill du vara med och påverka din arbetsmiljö? Bli förtroendevald! Det är otroligt lärorikt och du får möjlighet att påverka din och dina kollegors arbetsmiljö. Kontakta ditt lokala fackliga ombud för mer information.