Jag är väl medveten om att en del uppfattar medlemskapet i Sveriges läkarförbund som dyrt. En stor del av din medlemsavgift går till att betala löner till dem som arbetar för Läkarförbundet. Det handlar om ombudsmän, förbundsjurister och utredare med spetskompetens inom arbetsrätt och hälso- och sjukvård.

Men – en stor del av arbetet bedrivs av sådana som jag: läkare som blivit valda av sina kollegor. Våra förutsättningar att arbeta för våra gemensamma intressen skapas av att vi har möjligheter att göra detta inom ramen för vår ordinarie arbetstid. Det gäller arbetet som utförs inom ramen för arbetsmiljölagen (AML) som skyddsombud, men också som fackligt ombud via förtroendemannalagen (FML).

Vi vet att arbetsmiljön är en av de frågor som många av er prioriterar högt i ert medlemskap. Genom AML har vi rätt att utse skyddsombud på arbetsplatsen. Det fastslås också att det ska finnas ett skyddsombud på alla arbetsplatser som har fler än fem anställda. Om det finns fler än 50 anställda ska det också finnas en skyddskommitté. Skyddsombudet har till uppgift att hålla kontakt med arbetskamraterna, ta upp frågor om arbetsmiljön med närmaste chef och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivare och skyddsombud tillsammans undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön. 

Sveriges läkarförbund har under många år haft det stora flertalet av medlemmarna anställda inom offentlig sektor. Vår organisation är därför anpassad till denna verklighet. Sedan vårdvalets intåg har den privata arbetsmarknaden för läkare ökat kraftigt i Sverige, och allt fler läkare återfinns i en sektor med andra kollektivavtal och andra traditioner kring fackligt arbete. 

Den svenska modellen innebär att stora delar av arbetsmarknadens villkor regleras genom olika överenskommelser mellan parterna, arbetsgivare och facklig organisation, i form av kollektivavtal. I praktiken hanteras sedan de flesta löpande frågor inom ramen för samverkan, som innebär att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande verksamhet. 

De senaste åren har signalerna från våra lokalföreningar ökat om att det är svårt att få till förutsättningar för fackligt arbete vid privata enheter, framför allt mindre sådana. På en vårdcentral med fem anställda läkare som alla har fullt upp med det dagliga patientarbetet är det svårt att få någon att ta på sig uppdraget att vara skyddsombud och fackligt ombud. Och som skyddsombud kan man bara verka vid den egna arbetsplatsen. Vi som är anställda av regionen har alltså ingen tillträdesrätt till privata arbetsplatser.

Därför finns regionala skyddsombud, vilket är en möjlighet att skapa tillträde till arbetsplatser som saknar skyddskommitté och skyddsombud eller när det lokala skyddsombudet behöver stöd. De har också i uppgift att se till att lokala skyddsombud utses. De regionala skyddsombuden har ofta erfarenhet från flera olika arbetsplatser, vilket är en stor tillgång i arbetet. Detta är av staten bedömt som så pass angeläget att de delfinansierar denna verksamhet.

Läkarförbundets ambition är att alla läkare ska ha ett skyddsombud. Därför görs under hösten 2022 en satsning på regionala skyddsombud för läkare vid mindre privatdrivna arbetsplatser. Arbetet kommer att inledas med att några arbetsplatser som saknar skyddskommitté, men där vi har minst en medlem, får besök av något av våra nyutsedda regionala skyddsombud. 

Vi hoppas att detta ska skapa ett ökat intresse för hur villkoren på våra arbetsplatser ser ut och att det finns möjlighet att på sikt hitta läkare även på dessa enheter som vill företräda kollegorna som ett ”vanligt” skyddsombud. 

Arbetar du själv inom privat sektor och är nyfiken? Kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning så kan vi prata mer om förutsättningarna för ett gott arbetsmiljöarbete på din arbetsplats.