Om tre år kommer läkarstudenter på det nya 6-åriga läkarprogrammet att ta examen och samtidigt kunna ansöka om att få sin läkarlegitimation. Därefter påbörjar man sin bas- och specialiseringstjänstgöring, och till slut, efter många års studier och klinisk tjänstgöring, är man färdig specialistläkare. Det finns många delar av läkarstudierna som kan vara utmanande för läkarstudenter. Något som kanske inte får så mycket utrymme när man diskuterar läkarutbildningen är den ekonomiska oro som många av läkarstudenterna upplever i och med att man studerar på ett program som omöjliggör rätten till fullt studiestöd under hela utbildningen för den grupp som studerat på högskola eller universitet före läkarstudierna. För närvarande finns det nämligen ingen möjlighet till studiemedel från CSN för mer än 240 veckors studier, vilket motsvarar 6 års heltidsstudier. Det är därför av största vikt att läkarstudenter får rätt till 280 veckors studiemedel från CSN för att vi ska kunna genomföra utbildningen utan risk för ekonomisk oro och stress. 

Redan år 2016, då alla studerade på det gamla 5,5-åriga läkarprogrammet, var andelen läkarstudenter som nådde maxgränsen på 240 veckors studiemedel 6,2 procent. Andelen som når taket torde öka markant eftersom det nya läkarprogrammet är en termin längre. Risken finns dock att detta inte kommer märkas förrän läkarstudenterna befinner sig på den sista terminen av läkarprogrammet. Min farhåga är att läkarstudenter då kan komma att behöva göra uppehåll i sina läkarstudier – ett halvår före examen – för att genom extrajobb kunna finansiera sina fortsatta studier. Samhället lägger ner stora resurser på att utbilda läkare, och då kan vi inte ha ett system där risken är stor att många hoppar av ett halvår innan man får examen och legitimation.

Det nya läkarprogrammet har ju delvis ersatt allmäntjänstgöringen, såtillvida att de nyexaminerade läkarna kommer att kunna ansöka om och få läkarlegitimationen i sin hand direkt efter avslutade universitetsstudier. Med legitimationen kommer rätten att få utöva läkaryrket: man får förskriva läkemedel och man är behörig att utfärda vårdintyg. Detta ansvar medför höga krav på studenterna under den senare delen av läkarutbildningen. Det är därför av största vikt att läkarstudenter inte behöver arbeta kvällar, helger och nätter – utöver sina schemalagda heltidsstudier – för att få ekonomin att gå ihop. All energi och tid ska läggas på läkarstudierna för att Sverige ska kunna utbilda så bra läkare som möjligt. 

Det finns i dag möjlighet att få förlängt studiemedel, men bara om det finns synnerliga skäl för det. Det är rättsosäkert att vara beroende av en individuell bedömning för att kunna finansiera hela sin studietid, och det riskerar att orsaka stor stress, ångest och oro hos läkarstudenterna – en grupp som i större utsträckning än normalpopulationen lider av psykisk ohälsa. 

I utredningsarbetet som låg till grund för förslaget om det nya 6-åriga läkarprogrammet var många aktörer positiva till att förlänga möjligheten till studiemedel från 240 till 280 veckor, däribland CSN. Nu är det dags att genomföra denna förändring. Sverige är i stort behov av nya läkare. För att motverka psykisk stress, onödiga studieuppehåll för finansiering av studier och urholkningen av läkarlegitimationens värde måste läkarstudenters möjlighet till finansiering av sina studier säkerställas. Detta kan endast uppnås genom att utöka antalet veckor för läkarstudenter att få studiemedel från
240 till 280.