I en tid med snabb teknisk utveckling och nya innovationer får artificiell intelligens (AI) en alltmer central roll i vården. Vi står inför en vårdrevolution som har potential att förenkla vår vardag och i förlängningen till och med rädda människors liv. Men med de stora möjligheterna med AI kommer även en oro och ibland berättigad skepsis när det gäller vilka konsekvenser förändringarna kan få.

AI öppnar en värld av möjligheter för vårdsektorn. Med vår ständigt växande mängd av medicinsk information och vårdbehov är AI en viktig resurs för att automatisera administrativa uppgifter som dokumentation, intygsskrivande och dubbel datainmatning. Genom att analysera stora mängder av patientdata har AI potential att hjälpa till att anpassa behandlingar och förbättra diagnostisk precision. AI skulle även kunna ge stöd vid kliniska beslut genom evidensbaserade rekommendationer efter patientens unika profil och medicinska historia. AI har stor potential att till exempel varna vårdpersonal för komplikationer eller försämringar hos en patient vilket förbättrar patientsäkerheten och minskar risken för komplikationer.

AI kan också användas som stöd för sjukhusens resursanvändning och förbättra och effektivisera administrativa processer. Dessutom har AI potentialen att bidra till medicinsk forskning genom att analysera stora mängder data, identifiera mönster och upptäcka nya samband och insikter som kan leda till upptäckten av nya läkemedel, behandlingsmetoder och medicinska innovationer.

Många kan givetvis känna en osäkerhet inför det nya och okända. Vanligast är rädslan för att AI ska ersätta mänsklig kompetens och empati inom vården. Men AI är inte framtagen för att ersätta vårdpersonal; den ska underlätta vårt arbete och vara ett stöd i att leverera god vård till patienterna.

En annan oro gäller integriteten och säkerheten för patientdata. Med den ökade användningen av AI inom vården är det avgörande att vi har robusta säkerhetsåtgärder och strikta riktlinjer för att skydda patienternas integritet. Genom att använda krypterade och säkra system för datahantering, och genom att följa strikta etiska riktlinjer, kan vi säkerställa att patientdata används på ett ansvarsfullt och etiskt sätt. 

Ökad användning av AI i sjukvården kan givetvis även leda till ökat beroende av teknologi och förlust av viktiga färdigheter och kompetenser bland vårdpersonal. Det är därför viktigt att säkerställa att vårdpersonal fortfarande har nödvändig kompetens samt kunskap för att använda och tolka AI-teknologi på ett ansvarsfullt sätt.

Det är inte konstigt att det finns osäkerheter kopplade till utvecklingen av AI inom vården. Många AI-algoritmer är komplexa och svåra att förstå, vilket lätt skapar en klyfta mellan tekniken och vårdpersonalen.

Vi vet att det många gånger finns en övertro bland politiker på digitala lösningars förmåga att lösa vårdkrisen. Det är bekymmersamt att det i de sammanhangen ofta saknas ett helhetsperspektiv och en förståelse för vårdens komplexitet. Digitalisering kan vara ett bra verktyg, men det ensamt är absolut inte tillräckligt för att adressera alla utmaningar inom vården. Det behövs en balanserad strategi som kombinerar den digitala utvecklingen med traditionella vårdmetoder för att bättre möta de komplexa utmaningarna inom vården.

Tekniken i sig är varken god eller ond, det är hur vi väljer att använda den som avgör vilka effekter den får på samhället. Det krävs till exempel regelbunden validering av AI-system i vårdmiljö och randomiserade studier för att säkerställa att de är säkra och förbättrar patientvården. Genom att ha öppna och ärliga diskussioner om de etiska, sociala, juridiska och medicinska följderna av AI inom vården kan vi tillsammans skapa förutsättningarna för en trygg och ansvarsfull framtid för denna teknologi. Här måste vi läkare sitta i förarsätet!