Fyra procent av BNP – men var är satsningen på arbetsmiljön? 

Det finns forskning som visar att bristfälliga arbetsförhållanden i slutänden leder till mycket stora socioekonomiska kostnader för samhället. Den samlade kostnaden för produktionsbortfall och sjukvård för arbetsrelaterade sjukdomar beräknas motsvara cirka 4 procent av ett lands BNP. Det finns också flera studier som visar att investeringar i psykisk hälsa på arbetsplatsen ökar produktiviteten och minskar personalomsättningen och sjukfrånvaron. I sjukvården ser vi tydliga bevis på att en förbättrad arbetsmiljö leder till bättre patientsäkerhet, men också vice versa. 

En god arbetsmiljö är med andra ord lönsam för såväl samhället, näringslivet och den offentliga sektorn som den enskilda individen. På försommaren presenterades en statlig utredning med förslag om hur allt detta ska uppnås genom en så kallad ny arbetsmiljöstrategi för åren 2026–2030. 

Den nya arbetsmiljöstrategin omfattar fyra delmål: ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv och ett innovativt arbetsliv. 

Med de två första delmålen – ett hållbart och hälsosamt arbetsliv – avses att alla ska kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv. En hållbar och hälsosam arbetsmiljö är grundläggande för att vi ska kunna ha en fungerande kompetensförsörjning. Det mest grundläggande arbetsmiljöarbetet handlar om att skapa förutsättningar för en minskad sjukfrånvaro och minskad dödlighet till följd av arbetsrelaterade sjukdomar. Varje år dör cirka 3 000 människor i Sverige i förtid på grund av arbetsrelaterade sjukdomar. Men för att uppnå en god arbetsmiljö är det viktigt att inte bara granska det sjuka, utan även det friska i form av friskfaktorer. Vad får oss att må bra och vilja gå till jobbet varje dag?   

Det tredje delmålet, ett tryggt arbetsliv, fokuserar på hot och våld i arbetslivet samt arbetsplatsolyckor och dödsolyckor. Hot och våld är ett stort problem inom sjukvården. Det blev tyvärr aktualiserat nyligen när en ambulanssjukvårdare mördades vid en utryckning. Regeringens nollvision som fastslår att ingen ska behöva dö i arbetsolyckor eller arbetsrelaterade sjukdomar är bra, men det är tyvärr långt kvar innan den visionen kan förverkligas. 

Det fjärde delmålet, ett innovativt arbetsliv i förändring, sätter fokus på teknikutvecklingen och digitaliseringen, två faktorer som påverkar läkarkåren i allra högsta grad. Läkarförbundet har länge betonat vikten av att alla digitala verktyg i vården måste tas fram tillsammans med professionen och anpassas till dem som ska använda systemen. Tyvärr ser vi att många regioner vid upphandling, omedvetet eller medvetet, avstår från att involvera användarna av systemen – och så har resultaten blivit därefter.

Utredaren har också granskat den tidigare arbetsmiljöstrategin från 2021. Utredarens slutsats är att den tidigare strategins inverkan på regeringens och myndigheternas arbete varit begränsad och i låg grad omsatts i reformer och budget. För att undvika att den nya strategin möts av samma öde föreslår utredaren att en nationell samordningsfunktion för arbetsmiljö inrättas och att Statskontoret får i uppdrag att följa upp den nya arbetsmiljöstrategin. Det är bra, men det räcker inte. 

Staten måste också kliva fram och tydligt visa att man prioriterar arbetsmiljöfrågorna – på riktigt. Tillsynen måste öka för att lagar och föreskrifter verkligen ska följas ute på arbetsplatserna. Därför behöver Arbetsmiljöverket ges utökade resurser så att de kan göra fler inspektioner och granska att lagstiftningen verkligen följs. Annars blir det bara pannkaka av de fina visionerna.

Slutligen vill jag betona det viktiga och värdefulla jobb som läkarnas skyddsombud gör. Ni är våra grindvakter och förtjänar allt stöd och beröm ni kan få. Jag vill också uppmana er att inte tveka att kontakta Arbetsmiljöverket vid allvarliga brister i arbetsmiljön. Yrka på föreläggande, och vid omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarnas liv och hälsa – stoppa arbetet!