Sjunkna skepp och tystnadskultur i teori och praktik
Foto: Emma Wallskog / BILDBYRÅN / COP 320 / EW0157
Tystnadskultur är ett begrepp i tiden. Rapporterna som tagit upp problemet på våra arbetsplatser är många.
Jag är ju forskare och vill ha tydliga definitioner av begreppen jag använder, så jag vänder mig till Mynak (Myndigheten för arbetsmiljökunskap), som numera inte längre är en egen myndighet utan en del av Arbetsmiljöverket. När de gräver i frågan om tystnadskultur i en serie ambitiösa rapporter konstaterar de att det inte finns någon klar definition av begreppet. Typiskt. Jag letar vidare och hittar en informativ film på Arbetsmiljöverkets webbplats som definierar tystnadskultur. I en tystnadskultur förekommer tre grundläggande företeelser eller element:
- Undanhållande tystnad – att individer håller inne med sina synpunkter eller åsikter.
- Censur – att man inte uppmuntrar eller till och med förhindrar andra att uttrycka sina synpunkter eller idéer.
- Organisatorisk dövhet – att personer, oftast chefer, inte lyssnar, att de är döva för andras åsikter.
När dessa element förekommer i hög utsträckning uppstår en tystnadskultur. Andra faktorer som har betydelse är arbetsplatsens normer och värderingar, som med tiden kan komma att tas för givna och till slut glömmas bort. De blir grundantaganden som vi omedvetet tar för givna. Det gäller det som är mest synligt och är en del av kulturen som kan uppfattas, observeras, kännas, höras eller läsas, men som samtidigt kan vara tvetydigt och ta lång tid att upptäcka.
Jag har själv erfarenhet från en arbetsplats där det egentligen inte var chefen som bestämde, utan andra konstellationer som det tog ett tag att identifiera.
I Sverige är det välkänt vilka katastrofala följder som tystnadskulturen kring regalskeppet Vasa ledde till. Kung Gustav II Adolf ville ha ett imponerande krigsfartyg med två kanondäck. Test visade att skeppet var instabilt. Varningar framfördes, men ingen vågade stoppa projektet. Skeppet seglade ut och sjönk.
Regalskeppet Vasa var ett av Sveriges dyraste projekt på 1600-talet. Kostnaden var 60 000 riksdaler, motsvarande 1–2 miljarder kronor i dagens penningvärde.
I USA exploderade rymdfärjan Challenger 1986, och sju personer omkom. NASA bestämde sig för att strunta i ingenjörerna som motsatte sig starten eftersom gummipackningarna inte höll tätt i det kalla vädret.
Ett aktuellt svenskt exempel på vad tystnadskultur kan leda till är haveriet kring Millenniumprojektet. Det fanns inte någon ”undanhållande tystnad”, då många bland sjukvårdspersonalen på golvet påtalade bristerna. Inte heller när haveriet väl var ett faktum förekom någon undanhållande tystnad från vårdpersonalens sida, utan de samlades utanför sjukhuset i Borås för att protestera. Felet var i stället den organisatoriska dövheten – chefer och politiker lyssnade inte. De var döva för åsikterna från vårdpersonalen.
Det blev bara en jungfrutur för Millennium i Västra Götalandsregionen. Ansvariga ville till en början inte erkänna att något hade gått snett. Notera särskilt att det trots haveriet i Västra Götalandsregionen tog tid innan överordnade i Region Skåne lyssnade på vårdpersonalens synpunkter och journalprojektet stoppades även där.
Millenniumprojektet har bara i Västra Götalandsregionen, beroende på hur man räknar, kostat 4–6 miljarder kronor, och i Region Skåne 2,9 miljarder. Det är gigantiska summor som har gått i sjön, motsvarande kanske 5 regalskepp. För att förstå storleksordningen av de bortkastade pengarna motsvarar summan nästan vad det kostar att driva Akademiska sjukhuset under ett helt år.
Tänk så mycket sjukvård vi hade fått för pengarna, om de styrande inte hade varit döva för de invändningar mot Millennium som redan från början fanns från läkarkåren och annan sjukvårdspersonal.
PS. Missförstå mig rätt, jag älskar Gustav II Adolf. Tack vare hans donation till Uppsala universitet av fyrahundra gårdar, skogar, kvarnar och utjordar fick universitetet en egen förmögenhet som räckte till driften fram till 1830. Fortfarande är denna donation ett värdefullt tillskott när statsanslagen till forskning och undervisning på universiteten bara krymper. DS
