Andelen läkare som väljer att arbeta vidare, ofta på deltid, är stor och ökande [Läkartidningen. 2013;110:CH9Y]. I en undersökning från Göteborg angav över 40 procent av 65-åriga män med olika bakgrund att de planerade att fortsätta arbeta efter 65 års ålder [Läkartidningen. 2013;110:CFI7]. 

Fördelarna synes uppenbara. I en hårt pressad sjukvård kan äldre kollegor bidra med erfarenhet och överblick som endast ett långt yrkesliv kan ge. Utöver den direkta medverkan i »linjearbetet« kan många fungera som mentorer och bidra inom den dagliga fortbildningen. Men det bör tilläggas att även äldre kollegor måste ha rätt och möjlighet att fortbildas. 

Inom forskning har det blivit mycket vanligt att kollegor arbetar vidare, ibland upp till mycket hög ålder. I en tid när färre läkare väljer att disputera och forska är det viktigt att göra det möjligt att fortsätta längre för dem som så vill. Utöver egen forskning kan många fungera som mentorer och bidra till handledning av doktorander. Dessutom minskar risken för att kännedom om äldre litteratur och värdefulla metoder som kan ha fallit i glöms­ka i »forskningens modesvängningar« går förlorade. 

I den undervisning jag själv bedriver på läkarutbildningens tidiga terminer spelar de äldre kollegorna en avgörande roll. Studenterna uppskattar dem enormt och yngre lärare vidareutvecklas. 

För att tillvarata erfarna kollegors kunskap och drivkraft måste villkoren vad gäller deltidsmöjligheter, lönesättning och vidareutbildning förbättras. Då kan vi tillsammans ytterligare stärka sjukvård, forskning och utbildning.