Ny skön läkemedels­reklam?

Jämlik vård ligger nog i allra första hand i patienternas, allmänhetens och vårdpersonalens intresse. Låt oss inte ducka kring det! Vi är inte bara skyldiga enligt lag att bidra till jämlik vård, vår etiska värdegrund kräver att vi inte står passiva när det gäller orättvisor i vården.

Men det finns två problem som vi kan och bör lyfta fram:

1. Vi i vården ska naturligtvis inte bidra till att få en vård där en del patienter, för att travestera George Orwell, är "mer jämlika än andra". Nya läkemedel som är till nytta för enskilda patienter ska naturligtvis användas men inte självklart få tränga undan annan minst lika viktig och kanske t o m mer kostnadseffektiv behandling. Vi kan inte låta läkemedel få företräde före strålbehandling, kirurgi, omvårdnad bara för att det rör sig om läkemedel. Vår utgångspunkt måste vara att vid lika kostnadseffektivitet måste det vara människovärdet och patienternas behov som styr vilka behandlingar/utredningar/omvårdnad som prioriteras – inte vilken metod det handlar om.

2. Den i sig välmenta och nödvändiga nationella samordningen vad gäller utvärdering av nya behandlingar har en del uppenbara problem. Ett är att utvärderingen kan starta för sent och ta för lång tid. Ett annat är risken att en pågående utvärdering lätt blir ett alibi för att säga ett absolut nej från politiker och verksamhetsansvariga för en behandling med hänvisning till att en utvärdering pågår. Rätt på sitt sätt men svårt att försvara mot en patient med omedelbara behov som kanske inte kan dra nytta av ett senare positivt utlåtande när det kommer.

Så låt oss fortsätta slåss för en jämlik vård på de arenor vi som läkare kan agera på. Men låt oss vara tydliga att vi fokuserar på patienten och patienternas behov och inte bara på alternativet läkemedel. En jämlik läkemedelsanvändning där vi drar nytta av innovationer ska vi naturligtvis bidra till men vi måste vara tydliga med att det inte får leda till att patienter och patientgrupper som har nytta av annan behandling/utredning/omvårdnad kommer i kläm! Och det får inte heller vara så att pågående utvärdering blir ett alibi för ett absolut nej oavsett patientgruppens situation.