Före jul publicerade JAMA Internal Medicine en intressant litteraturgenomgång om patienters förväntningar gällande nytta/risk vid medicinska åtgärder. 35 studier omfattande drygt 27 000 patienter inkluderades. Majoriteten av patienterna överskattade nyttan av medicinska åtgärder (utredning och behandling) och underskattade riskerna. Liknande tendenser har antytts för läkare liksom att patientinformation om risker ofta är undermålig. Dålig kännedom om risker samt en vilja att göra något aktivt för att hjälpa patienten misstänks bidra till skevheten. 

För stor tilltro till vad medicinen kan göra leder sannolikt till överdiagno­stik och överbehandling. Båda dessa är förknippade med risker på såväl individ- som samhällsnivå och ökade kostnader. I praxis kan skilda förväntningar leda till upplevda krav på utredning och behandling och konflikt när sådana önskemål inte tillmötesgås. 

Nu har den nya patientlagen trätt i kraft. Tanken är att stärka patientens ställning och delaktighet. Stor vikt läggs vid informationsplikten. För att patienten ska bli delaktig i sin vård är realistiska förväntningar A och O. Att förmedla dessa kan ta tid, leda till besvikelse och ger någon gång kanske det medicinska egot en törn då vi inte alltid kan göra så mycket som vi skulle önska. 

Att inte adekvat kommunicera potentiell nytta och eventuella faror riskerar att urholka begreppet patientinflytande. För hur mycket inflytande har man egentligen om man fattar beslut utifrån falska premisser?