Föreställningen om hur människan kan förlänga livet har funnits dokumenterad sedan Aristoteles, och på 1700-talet började man skriva handböcker om denna tidlösa önskan.
Hur gamla kan vi då bli med fortsatt medicinsk utveckling och kunskap om hur man lever ett nyttigt liv? Det finns gott om fantasifulla spekulationer, men runt 120 år är ett sansat återkommande förslag. Vilket dock är tämligen ynkligt om man jämför med grönlandshajen (håkäring)!
Grönlandshaj siktas emellanåt i Kattegatt och Skagerack och är med sina dryga fem meter en av de största hajarna på våra breddgrader. Arten karakteriseras, förutom att vara en av de mest köldtåliga hajarna, av en mycket långsam tillväxt på 0,5–1 cm per år, att vara en notorisk allätare och att leva ett stillsamsimmande liv på 250–700 meters djup. Det var känt att grönlandshajar kan bli gamla, och tidigare uppskattades maxåldern till över 100 år. Det väckte därför stor uppmärksamhet när Science i sitt augustinummer publicerade en forskningsrapport där man åldersbestämt ett exemplar av grönlandshajen till 392 år.
Men 400 år! Det gör i så fall grönlandshajen till det längst levande ryggradsdjuret, och det är mycket sannolikt att ett nu ännu levande exemplar av denna fiskart redan plaskade omkring utanför västkusten när Gustav II Adolf stupade vid Lützen 1632.
Så antaganden om människans maximala livslängd ska kanske göras med viss ödmjukhet.
