Ingen vet hur många aborter som görs på grund av kön i Sverige.
– Vi tror inte att detta är ett stort problem i Sverige, men vi kommer aldrig att få någon statistik så länge vi har den här abortlagen, sa Charlotte Grünewald vid en presskonferens på riksstämman med anledning av symposiet.
Fri abort råder till 18:e veckan och skäl behöver ej anges. Vid symposiet uttryckte flera talare en rädsla för att möjligheten att fastställa kön på tidigt stadium kan komma att ifrågasätta den fria aborten.
– Jag delar den oron. Detta är inte folkligt förankrat. Från kvinnoorganisationerna är man oerhört rädda för detta. Vi måste samtala mer om detta, sa riksdagsledamoten Chatrine Pålsson Ahlgren (kd).
Flera fall under året har aktualiserat frågan om könsbestämning.
I början av 2009 stod det klart att en kvinna i Eskilstuna två gånger valt att abort enbart på grund av fostrets kön, vilket skapade debatt.
Senare under våren väckte flera fall av felaktiga besked om kön på foster uppmärksamhet i Sundsvall. Det ledde till att landstinget Västernorrland bestämde sig för att inte låta könsbestämning ingå i den rutinmässiga, offentligt finansierade, ultraljudsundersökningen i 18:e veckan, något som har stöd av professionen och som kommer att finnas med i Socialstyrelsens kommande föreskrifter om fosterdiagnostik, enligt Charlotte Grünewald, obstetriker, Södersjukhuset.
Det verkar alltså finnas konsensus inom professionen för att sjukvården inte är skyldig att ta reda på barnets kön enbart av det skäl att informationen efterfrågas.
Men är det etiskt försvarbart att undanhålla information som finns, om den efterfrågas?
– Min synpunkt är att bara upplysa om det som efterfrågas. Det är en början till att ge svar på vad som är rätt och fel. Jag har inget svar nu. Min huvudpoäng är att vi måste ha en gemensam etisk hållning, även sjukvårdspersonal är normgivande, sa Chatrine Pålsson Ahlgren.
Anders Selbing, professor och överläkare vid centrum för fostermedicin vid Karolinska institutet, ansåg att sjukvården inte får undanhålla information om kön, om man har sådan, och att sjukvården kan och bör bli bättre på att ge rätt besked.
En kollega i publiken påpekade att ultraljudsundersökningen tar längre tid om man också ska könsbestämma och antydde att det kan få avgöra saken.
Det höll inte Anders Selbing med om.
– Det som ingår i en adekvat undersökning täcker även in kön, om bilden tas på rätt sätt. I dag används fel teknik, menade Selbing och påpekade att det inte heller är möjligt att förbjuda könsbestämning, eftersom den gravida kvinnan kan få ganska säkra besked via internettjänster redan från vecka 9.
– Jag tycker att föräldrarna ska få veta vad det är för kön. Den offentliga sjukvården ska inte ha krav på att redovisa det, men om man gör det ska det bli rätt information, sa Anders Selbing, som också driver en privat mottagning i Linköping där han erbjuder undersökningar av graviditet, bland annat könsbestämning till alla som så önskar.
Med ultraljudsundersökning i 12:e veckan kan rätt besked ges i 90–95 procent av fallen och i 16:e veckan kan rätt besked ges i 99,8 procent av fallen, enligt Selbing.
Charlotte Grünewald poängterade dock att man inte alltid kan se på ultraljudet vilket kön det rör sig om.
– Om man inte är säker kan man säga det och det är ett sätt att undanhålla information om man så önskar, sa hon.