Högtidliga ord om läkarkårens och sjukvårdens behov av Läkaresällskapet präglade ordförande Peter Aspelins hälsningsanförande vid stämmans allmänna möte på onsdagsmorgonen.
Läkaresällskapet arbetar i första hand för patienten, genom att förbättra läkarnas yrkesutövning och vara en »vetenskapligt obunden, opolitisk och icke-facklig organisation«, sa Peter Aspelin.
– Hög integritet och oberoende är viktigt.
Sällskapet och dess sektioner står för en stor del av utvecklingen av svensk sjukvård, och nu ökar också inflödet av remisser till Läkaresällskapet kraftigt, enligt Aspelin.
Inför Läkarförbundets fullmäktigemöte nästa vecka föreslår motionärer att Läkarförbundet ska driva ett samgående med Läkaresällskapet. Var Peter Aspelins inledande ord också ett svar på denna propå, månne?
Riksstämman är Sveriges största medicinskt vetenskapliga evenemang, framhöll han.
Som de flesta vet har stämman sett sjunkande besökstal de senaste åren. Men enligt Peter Aspelin är den mer angelägen än någonsin som mötesplats över gränserna.
– Ju högre specialiseringsgrad, desto större behov finns det av sammanhållande evenemang. Jag hoppas betydligt fler yngre kolleger får möjlighet att åka på riksstämman.
Sällskapet delar ut 25 miljoner kronor årligen i forskningsanslag och stipendier.
Vid allmänna mötet delades bland annat Läkaresällskapets pris till yngre forskare 2009 ut. Det gick till Mattias Collin, docent, Biomedicinskt centrum, Universitetssjukhuset i Lund, för bästa projektansökan. Hans forskning kretsar kring frågan »Kan bakteriella enzymer som gör antikroppar sockerfria bota autoimmunitet?»
– Förutsättningen är att det är antikroppsmedierade autoimmuna sjukdomar. Vi ser effekt på möss i MS-modeller. Det finns stort hopp om kliniska prövningar relativt snart, sa Mattias Collin.
Gästföreläsaren sir Cyril Chantler öppningstalade om modern sjukvård och läkarrollen. Cyril Chantler är professor emeritus i pediatrisk nefrologi och har en imponerande meritförteckning. Icke desto mindre inledde han med att säga att han var lätt generad över att tala till svenska läkare om god vård.
– Ni har en väldigt bra sjukvård.
Som en röd tråd löpte hans referenser till Hippokrates. Han poängterade flera gånger vikten inte bara av att göra rätt utan av att inte göra fel. Att som läkare delta i såväl diagnos, vård och behandling som forskning, ledning och inte minst styrning av vården är också viktigt för en god vård. Läkare har ett etiskt ansvar för att sjukvårdens resurser används på bästa sätt.
– Ett offentligt system kan inte ge allt till alla när de vill ha det.
Som ett exempel gav han London-projektet »A framework for action« (se http://www.healthcareforlondon.nhs.uk/a-framework-for-action-2/ ) som koncentrerat sig på vårdkedjor och samarbete över gränserna för patienter med kroniska sjukdomar och där alla projekt har varit kliniskt ledda.
Ett bra exempel på ett sjukvårdssystem med integrerad vård där generalister och specialister arbetar ihop är det holländska, menade Cyril Chantler, som avslutade med att också beröra vård i livets slutskede, förebyggande vård och olika mer eller mindre önskvärda dödsorsaker. Och så berättade han om Jeanne Louise Colment, känd för att ha levt tills hon var 126 år och för att ha slutat röka först vid 121 års ålder.
– Jag ska försöka banta i alla fall, sa Peter Aspelin när han tackade sin gästtalare.
Och med tanke på hur mycket det är att tänka på i läkarrollen konstaterade Aspelin att yrket fortfarande är en konst.
Läkaresällskapets pris till yngre forskare 2009 ut gick till Mattias Collin, docent, Biomedicinskt centrum, Lund. Foto: Urban Orzolek
Sir Cyril Chantler. Foto: Urban Orzolek
