– Gör vi inte något nu, så blir det en skamfläck som inte kan tvättas bort. Det sade Dan Gothefors, rättspsykiater vid Karsuddens sjukhus, på riksstämman på torsdagen.
Han talade vid ett symposium om handläggning av kardiovaskulär risk för personer med psykisk ohälsa. Svensk psykiatrisk förening har tagit initiativ till att det skrivs riktlinjer för detta i samarbete med andra medicinska specialiteter.
Dan Gothefors har samordnat arbetet med de nya riktlinjerna, som blir klara i slutet av december.
De nya riktlinjerna fastslår att psykiatrin måste ta ansvaret för att upptäcka riskpatienter och för att etablera samarbeten med den övriga vården, så att dessa patienter får hjälp med sina somatiska problem.
– Vi får inte nöja oss med att konstatera att våra patienter har rätt till vård i exempelvis primärvården, understryker Dan Gothefors. Många av våra patienter klarar inte att själva ta dessa kontakter. Då måste vi se till så att de får hjälp med det.
Urban Ösby, överläkare vid Psykiatri Nordöst i Stockholm, redovisade en rad svenska och internationella studier som visar att personer med schizofreni har kraftigt ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar och död:
– Tvärtemot vad många tror är kardiovaskulära sjukdomar den viktigaste faktorn som förkortar dessa patienters liv, säger han. De står för en större del av överdödligheten i denna grupp än suicid.
– Samtidigt är underbehandlingen av somatisk sjuklighet mycket större än i befolkningen i stort.
Ösbys egna studier på svenska schizofrenipatienter visar att olika riskfaktorer är mycket vanligare hos dessa än hos motsvarande kontroller. Hälften av dem hade metabola syndromet, deras bukomfång var 10–15 cm större, tre gånger så många hade för högt fasteglukos, och hälften av dem rökte – mot bara var sjätte i befolkningen i stort.
Psykossjukdomarna i sig medför en förhöjd risk för övervikt och metabola sjukdomar. Men flera läkemedel som används i psykiatrin kan öka risken. Det gäller bland annat flertalet av de nyare antipsykotiska läkemedlen.
– De nya psykosmedlen är effektiva för unga patienter. Men samtidigt finns det förskräckande data på explosiv viktökning vid medicinering.
Det konstaterar Håkan Jarbin, chefsöverläkare vid BUP i Halland. Särskilt varnar han för olanzapin, som han anser vara olämpligt att använda på ungdomar.
– De här medicinerna behövs, fastslår han. Men innan man sätter in dem på unga måste man ge mycket tydliga råd om kost och motion, och sedan följa upp dem vid varje besök. Om dessa råd inte räcker, kan det ibland löna sig att sätta in metformin för att dämpa överaptiten som psykosmedicinerna orsakar.