Som part i diskussionerna kring vården av de mest sjuka äldre kan jag konstatera att många problem kvarstår, trots alla insatser de senaste tio åren. Utredningar, oavsett om de kommit från Socialstyrelsen, SKL och landstingen eller patientorganisationer, har egentligen pekat på i princip samma problembild och samma utveckling.

I utredningar och analyser noteras allt högre kvalitet i omvårdnad, men mycket indikerar att den medicinska vården i hemmet hos de mest sköra och sjuka äldre är på samma nivå nu som den var för 10–15 år sedan. Hembesök är lika svårt nu som då. I vissa delar av landet är det kanske till och med mer eftersatt. Den politiska styrningen har ofta prioriterat och betalat för patientgrupper som kan ta sig till vårdcentralen.

Det saknas fortfarande ett samlat ansvar för och en samordning av de sköra äldres sjukvård utanför slutenvården.  Frånvaro av läkemedelsansvar, onödig slutenvård och dålig tillgänglighet är återkommande problem. Åtagandet gällande sjukvård i hemmet uppfattas som otydligt. Vad ingår och vem ansvarar för vad i vården som utförs i hemmet? Patienter behandlas olika beroende på om de är inskrivna i hemsjukvården eller inte. Arbetssättet inom hemsjukvården och möjligheten att få läkarbesök i hemmet varierar också beroende på var i landet man är bosatt.

Läkarförbundet har i ett pågående utredningsarbete kunnat bekräfta mycket av ovanstående. En intervjustudie med ett tjugotal läkare i primärvården under2012 bekräftar problemen. Vår genomgång talar för att det är svårt att prioritera vården i hemmet för de mest sköra och behövande. Fortfarande prioriteras patienter med enkla behov högre än denna patientgrupp.

Vi vill att alla som bedöms som sköra äldre, oavsett om de är inskrivna i hemsjukvård eller inte, erbjuds situationsanpassad sjukvård. Ansvaret för bedömningen av skörheten hos individen ligger i dag ofta hos kommunens biståndshandläggare i stället för hos ansvarig läkare inom primärvård eller annan öppenvård.

Vi anser att detta uppdrag måste utgå från patientens medicinska behov och hälso- och sjukvårdslagen. För att skapa likvärdighet bör det finnas en enhetlig modell för bedömning.

En bedömningsmodell för att skapa likvärdiga förutsättningar oberoende av var man bor i landet behöver tas fram. För att rätt individer ska få rätt vård på rätt sätt i hemmet så bör det inom vården och landstingen tillsättas en »kvalitetsgarant« i form av en äldrevårdsöverläkare.

Liksom chefsläkaren har ett ansvar för patientsäkerheten inom vården bör denna nya funktion, äldrevårdsöverläkaren, få ett mandat att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv granska vården av de mest sjuka äldre och alla andra med komplexa vårdbehov och se till att vården utförs på ett patientsäkert sätt utifrån patientens medicinska behov.

Ett stort hinder för att utveckla den här vården är den ökande bristen på specialistkompetenta läkare i primärvården. Bristen på specialister i allmänmedicin samt geriatrik försvårar allt detta arbete.

Självklart måste arbetet med att garantera våra sköra patienter god vård ske oavsett om vi har brist på kompetent personal eller inte. Men att blunda för en kommande läkarbrist inom primärvården gör att dagens insatser riskerar att undermineras och falla ihop.

Doktorn måste komma hem till dem som har svårt att komma till mottagningen. För att det ska fungera i praktiken krävs ett tydligare ansvar och att hälso- och sjukvården prioriterar detta uppdrag. För att äldre ska kunna få känna sig trygga är det viktigt att alla vet vem som är doktorn i hemmet.

Under Almedalsveckan i Visby arrangerar Läkarförbundet ett seminarium i ämnet läkarmedverkan i hemsjukvården. Anledningen är att vi anser att utformningen av vården av de mest sjuka äldre är en av vår tids viktigaste framtidsfrågor. Här ska vi tillsammans med exempelvis företrädare för landsting, SKL, PRO och Socialdepartementet fortsätta att diskutera lösningar för att öka läkarmedverkan och hur vi får till stånd en mer jämlik vård för de sköra äldre patienterna.

Om ni har vägarna förbi är ni hjärtligt välkomna att delta i seminariet

»Varför kan inte doktorn komma?«, som hålls den 1 juli klockan 10–11 i kårhuset Rindi.