Socialstyrelsen presenterade i somras ett förslag till ny specialistutbildning som Läkarförbundet i dagarna lämnat synpunkter på. Om allt går som planerat ska den nya specialistutbildningen träda ikraft i mars 2015.
Från Läkarförbundet ser vi mycket positivt på Socialstyrelsens vilja att utveckla och förbättra de nuvarande föreskrifterna och allmänna råden. Att få till stånd en ST-utbildning av högsta kvalitet är en framtidsfråga för svensk sjukvård.
Socialstyrelsens arbete med att förbättra och utveckla specialistutbildningen har pågått intensivt de senaste åren. Förslaget innehåller bland annat en förändrad delmålsstruktur med a-, b- och c-mål samt att en majoritet av de kirurgiska och internmedicinska specialiteter, som i nuvarande system är grenspecialiteter, i stället blir basspecialiteter med gemensamma kunskapsbaser.
Det är således ett gediget arbete som ligger till grund för Socialstyrelsen förslag till nya föreskrifter. I vissa delar är det också ett modernt regelverk som presenteras. I andra delar är förslaget ett defensivt och bakåtsträvande dokument.
Det som främst oroar förbundet och flertalet av våra delföreningar är hur kontrollen av ST-utbildningens kvalitet hanteras i den förslagna författningen. I det nuvarande regelverket ska vårdgivaren ansvara för att verksamheter med ST-utbildning regelbundet granskas genom externa inspektioner. Myndigheten kräver också att den som inspekterar och den inspekterade inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till varandra.
I förslaget till ny föreskrift är kravet på extern granskning helt borttaget. Det gäller även kravet på att kurserna ska vara kvalitetsgranskade av oberoende part. I stället hänvisas vårdgivarna till Socialstyrelsens ledningsföreskrift som är mycket generellt hållen och som gäller tandvård, LSS, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Här nämns överhuvudtaget inte regelbunden extern granskning. Tolkningsrymden är omfattande. Vårdgivarna kan utan risk för anmärkning nöja sig med internkontroll av den egna verksamheten.
En annan betydelsefull fråga är vikten av att se grundutbildning, AT-tjänstgöring och specialisering som en i viss mening sammanhållen utbildning. Delmålen under ST ska bygga vidare på redan inhämtad kunskap och kompetens. ST-läkaren bör inte på nytt behöva lära sig saker som hen lärde sig redan under AT.
Det kan inte heller vara ekonomiskt försvarbart. Det bör finnas en tydligare progression i lärandet som spänner över läkarens hela utbildning. Vid utformandet av delmålen för ST måste Socialstyrelsen i högre grad beakta exempelvis AT som också förändras över tid.
Läkarnas ST är delvis en färskvara som med jämna mellanrum behöver ses över. Sjukdomspanorama, demografi, organisatoriska förändringar inom hälso- och sjukvården och medicinteknisk utveckling är faktorer som gör regelbundna och återkommande översyner nödvändiga. Hög utbildningskvalitet går hand i hand med bra utbildningsklimat för läkare, med kunniga och välutbildade specialister och med hög patientsäkerhet.
En översyn, eller ny föreskrift i all ära, men mycket arbete pågår också i perioderna där emellan fyllda av praktiska frågor hur regelverket ska tillämpas. Mellanperioderna är en viktig källa för informationsinhämtning till grund för justeringar, framtida översyner och nya föreskrifter och målbeskrivningar.
I det här arbetet har Socialstyrelsen en nyckelroll. Genom det Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) har myndigheten tillgång till en bra sammansättning av företrädare från professionen, SKL samt universitet och högskolor med mycket sakkunskap. Rådet träffas regelbundet, ett antal gånger per år, och bistår Socialstyrelsen i arbetet med läkarnas ST och att uppnå hög utbildningskvalitet.
En viktig lärdom är att rådets sakkunskap kan utnyttjas mycket bättre än vad som skett.
För att få ett bättre fungerande råd föreslår därför förbundet att Socialstyrelsen snarast gör en översyn av rådets roll, uppgifter och arbetssätt.
En ST-utbildning av högsta kvalitet är målet. Vägen dit går bland annat via ett väl fungerande råd. n
