September och hösten börjar sitt intåg över landet. En ny termin på läkarutbildningen har startat, och hälso- och sjukvården växlar upp efter sommarens neddragningar. Nya utmaningar väntar och behovet av att våga tänka nytt och förändra gör sig påmint. Under sommaren har slutbetänkandet från läkarutbildningsutredningen från 2013 hämtats upp från byrålådan på Utbildnings­departementet, dammats av och varit ute på remiss. 

Läkarförbundet har länge tryckt på för att få till stånd en remissbehandling, och att det nu skedde var definitivt på tiden. Men nu gäller det att hålla i och fortsätta påverka beslutsprocessen mot en läkarutbildning som är anpassad för dagens och morgondagens sjukvård. Det handlar om så mycket mer än bara allmäntjänst­göringens (AT) vara eller inte vara. 

Regeringen måste våga tänka nytt och skapa ett utbildningssystem som går i takt med tiden. 

Huvudförslagen i utredningen är att förlänga läkarutbildningen till sex år och att läkarexamen, utan krav på AT, ska ligga till grund för Socialstyrelsens utfärdande av legitimation. 

Syftet är att reformera läkarutbildningen i grunden för att möta de utmaningar hälso- och sjukvården står inför. Förbundet välkomnar en anpassning av den svenska utbildningens längd och legitimationstillfälle till internationella utbildningsförhållanden. För att inte hamna i bakvattnet behöver Sverige modernisera sitt utbildningssystem på liknande sätt som andra länder i Europa gjort de senaste åren. Vi behöver också en utbildningsstruktur som passar för såväl svenskutbildade som utlandsutbildade läkare. Under 2013 utfärdade Socialstyrelsen 2 246 nya läkarlegitimationer i Sverige – och mer än hälften av dessa gick till personer som gjort sin läkarutbildning utanför Sverige.

En direkt konsekvens av utredningens förslag är att AT försvinner. Avsikten med AT – som skapades av arbetsmarknadspolitiska skäl i slutet av 60-talet – är att den ska följa läkarutbildningen direkt och ge en trygg introduktion och strukturerad väg in i yrkeslivet. Tjänstgöringen ska både bredda och fördjupa den nyutexaminerade läkarens kliniska färdigheter. I dag är de flesta överens om att AT inte längre fungerar som tänkt. 

Orimligt lång väntetid för att få en AT-tjänst och att allt fler AT-läkare påtalar brister i handledning och utbildningsinnehåll är några av problemen. Att AT ligger före legitimation gör också att läkare som kommer till Sverige med utbildning och legitimation från and­ra EU-länder stängs ute från den introduktion till yrkeslivet som Läkarförbundet anser att alla läkare har rätt till. Detta urholkar värdet av och intentionen med AT. 

I läkarutbildningsutredningens direktiv ingick inte att föreslå hur övergången mellan en legitimationsgrundande grundutbildning och läkarnas specialisering skulle utformas. Förbundet förespråkar här en ny ettårig introduktionstjänstgöring som en bred start på specialistutbildningen. Detta skulle erbjuda alla legitimerade läkare, oavsett utbildningsland, en trygg introduktion och strukturerad väg in i yrkeslivet. Sverige får en bättre harmoni med resten av Europa, och alla som gör ST får samma plattform att utgå ifrån.

Vi menar att utredningens huvudförslag är tillräckligt för att kunna fatta de övergripande inriktningsbesluten om en ny läkarutbildning. Vi är också tydliga med att AT inte bör avskaffas med mindre än att en ettårig introduktionstjänst som inledning på specialiseringen införs. Hur en sådan tjänst ska utformas behöver självklart utredas vidare. 

Förbundet ser fram emot att få delta i en konstruktiv dialog, med regeringen och and­ra parter, som för oss närmare ett modernt och väl anpassat utbildningssystem – från grundutbildning via introduktion till specialisering.