Den första av Läkarförbundets etiska regler lyder:
»Läkaren ska i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud.«
Inom etik- och ansvarsrådet arbetar vi med att se över våra etiska regler. Det är en delikat uppgift, då nuvarande lydelser i mångt och mycket är bra och omfattande. Flera läkarföreningar har dock i sina remissvar kommenterat att språket behöver förnyas. Vi analyserar ordalydelserna och eventuella öppningar för missförstånd. Ett ord som hamnat under luppen är »heder«. För mig personligen är ordet positivt, men vad som är heder och vanheder kan ha olika betydelse i olika sammanhang.
När vi pratar om »hedersrelaterat« våld och förtryck beskriver det en situation, där man med ett »hederstänkande« indoktrineras till en världsbild, där kvinnors och flickors kyskhet och oskuld påverkar en familjs eller släkts rykte och anseende. Även andra som faller utanför »hederskulturens« norm, såsom HBTQ-personer, riskerar att drabbas. Enbart rykten kan rättfärdiga ett kriminellt och inhumant beteende för att försöka återupprätta anseendet för släkten. Läkarförbundet tar starkt avstånd från allt så kallat hedersrelaterat våld och förtryck. I januari stöttade vi Fadimedagarna för att tydligt visa vår ståndpunkt.
I höstas uppmärksammades oskuldskontroller i medierna, en viktig fråga som inte får glömmas när rubrikerna bytt fokus. Inom sjukvården kan vi ställas inför en situation där en patient eller medföljande anhörig önskar intyg som ska bevisa oskuld. Det är problematiskt av flera skäl. Att med en undersökning bedöma huruvida en person är oskuld är inte möjligt. Vidare är det självklart inte tillåtet att undersöka patienter utan samtycke, och heller inte att genomföra åtgärder och utfärda intyg som saknar vetenskaplig grund. Men vårt ansvar inom sjukvården slutar inte där. Vi behöver våga ta i frågan. Patienten behöver ett tryggt bemötande och stöd, och vi måste försöka få en bild av helheten. Räcker det med utbildningsinsatser om exempelvis anatomi, eller finns det en reell hotbild för kvinnan som söker vår hjälp? Är kvinnan inte myndig måste vi dessutom agera som i andra situationer när barn far illa och fundera på om socialtjänsten eller rättsväsendet behöver involveras.
En annan form av »hedersrelaterat« förtryck är könsstympning med syfte att få kontroll över kvinnors kroppar och sexualitet. Det är förbjudet enligt svensk lag sedan 1982, och lagen gäller även om ingreppet sker utomlands. Socialstyrelsen beräknar att vi har cirka 38 000 könsstympade kvinnor i Sverige och att 19 000 flickor lever under risk att drabbas. Många av de drabbade har såväl svåra fysiska som psykiska men av ingreppet, som ofta sker under tortyrliknande former. Glädjande är att kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi på Karolinska sjukhuset har börjat utföra kirurgi med syfte att återställa underlivet. Arbetet sker på ett multidisciplinärt sätt för att ge kvinnorna det stöd som behövs. Inom sjukvården behöver vi bryta tystnaden och våga ta upp detta tabubelagda ämne för att kunna erbjuda rätt vård. Det förebyggande arbetet för att hitta barn som riskerar att utsättas är också av största vikt.
Grundproblemet är att det finns en efterfrågan såväl på bevis på en flickas oskuld som på könsstympande åtgärder. För att få bukt med det behövs förebyggande arbete och informationsspridning inom sjukvården, men även opinionsbildning och utbildning i samhället i stort.
Slutligen vill jag väcka tanken om risk för våld och förtryck när patientjournalerna i allt större utsträckning blir tillgängliga för egen inloggning. En utsatt person som kontrolleras av sina anhöriga kanske inte har möjlighet att hålla sin inloggningsbara journal skyddad från intrång. Här behöver vården ha en beredskap för att skydda individerna och så gott som möjligt säkerställa att deras integritet och säkerhet inte skadas av materialet som blir tillgängligt via internet.
Som läkare ställs vi dagligen inför etiska dilemman. Våra etiska regler syftar till att vara en vägledning för att underlätta hanteringen av situationer som kan uppstå. Vi vill hålla de etiska reglerna aktuella och levande. En aktiv diskussion och synpunkter mottages tacksamt.
