Plötsligt händer det! Den 28 juli aviserades det att regeringen går vidare med Läkarutbildningsutredningens slutbetänkande – »För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning« (SOU 2013:15). Professor Jens Schollin, som tidigare varit rektor vid Örebro universitet, har fått regeringens uppdrag att genomföra en översyn som ska utgå från förslagen i slutbetänkandet. I uppdraget ingår specifikt att analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion som inledande del i läkarnas specialisering och hur den i så fall bör utformas. Läkarförbundet välkomnar den nya utredningen!  

Läkarutbildningsutredningens slutbetänkande låg länge på is innan det slutligen remissbehandlades under våren och sommaren 2015. Den långa väntetiden har fått många att börja tvivla på att utredningens förslag faktiskt kommer att realiseras. Det är därför glädjande att regeringen nu tydligt markerar att den är redo att agera för en läkarutbildning som ska kunna möta både dagens och morgondagens behov. 

Läkarförbundet driver sedan länge frågan om en tydligare, mer sammanhållen väg från grundutbildning till specialistbevis. Utbildningsstegen ska vara väldefinierade och ansvaret för innehåll och kvalitet otvetydigt. Förbundet står därför bakom huvuddelen av utredningens förslag, dock med ett viktigt förbehåll. Läkarförbundet anser att det krävs att en obligatorisk introduktionstjänst införs som inledande del av specialiseringen när allmäntjänstgöringen tas bort till förmån för en sexårig legitimationsgrundande grundutbildning. 

Syftet med den introduktionstjänst Läkarförbundet efterfrågar är att ta vara på de stora fördelar som finns med allmäntjänstgöring. AT var ursprungligen tänkt som en strukturerad yrkesintroduktion där den nyutexaminerade läkaren skulle få utvecklas i sin yrkesroll med eget yrkesansvar men under handledning. AT ska också ge en bred gemensam klinisk bas för alla läkare inför specialisering. I praktiken har dock AT ett antal problem. En av de största utmaningarna är att väntan på AT blivit så lång att de allra flesta nyutexaminerade läkare hinner arbeta och få sin faktiska yrkesintroduktion på andra, helt oreglerade tjänster. Många av de underläkare som arbetar i väntan på AT saknar handledning och möjlighet att delta i utbildningsaktiviteter, något som riskerar att påverka både lärandet och patientsäkerheten negativt. Dagens legitimationsgrundande AT är heller inte tillgänglig för den som utbildat sig i ett annat land inom EU/EES-området och kommer till Sverige som legitimerad läkare. Detta har inneburit att lokala introduktionstjänster för läkare vuxit fram runt om i landet. Dessa tjänster har varit efterfrågade men har också kritiserats, inte minst då de ofta inneburit sämre villkor för legitimerade läkare med utbildning från andra länder inom EU/EES-området.

Läkarutbildningsutredningen lämnade inga konkreta förslag på hur den nya läkarutbildningen skulle länkas ihop med läkarnas specialisering. Att AT skulle tas bort var det enda som klargjordes. Att titta på helheten och tydliggöra övergången till specialiseringen ingick inte i Läkarutbildningsutredningens uppdrag, något Läkarförbundet påpekade som en brist redan innan slutbetänkandet publicerades. Läkarutbildningsutredningen öppnade dock för att en yrkesintroduktion som inledning av specialiseringen skulle kunna behövas. 

Läkarförbundet har upprepat och nu senast tillsammans med SKL uppvaktat regeringen om behovet av den kompletterande utredning som nu tillsatts. För att utredningen ska landa i ett hållbart förslag med bred acceptans måste det förankras väl inom professionen, från studenter och underläkare till tilltänkta handledare och chefer. Det är också viktigt att den kompetens som byggts upp kring AT i form av studierektorer och AT-chefer nyttiggörs. Läkarförbundet är redo och ser fram emot att bidra till det fortsatta arbetet!