Förhandlingarna i 2017 års avtalsrörelse pågår fortfarande mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) samt Pacta. Den 31 mars förlängde parterna kollektivavtalet om lön och andra villkor med en veckas uppsägningstid. Samma datum blev det så kallade märket klart i förhandlingar inom den konkurrensutsatta exportindustrin. 

Det blev ett treårigt avtal med löneökningar på 6,5 procent under tre år. Då märket nu är satt intensifieras förhandlingarna. Läkarförbundet har yrkat på löneökningar i nivå med den konkurrensutsatta sektorn. 

Arbetsgivarna vill ha ett sifferlöst avtal och få igenom vissa ändringar i de allmänna villkoren. Vi gick med på att pröva två sifferlösa år, 2015 och 2016. Utvärderingen av detta ger tyvärr ingen mersmak. Utfallet i lön blev för dåligt för en stor del av läkargruppen, och på för många orter fungerade de lokala förhandlingarna inte tillräckligt bra. Slutsatsen är därför att vi fortsätter med ett centralt fastställt lägsta löneutrymme. 

Läkare arbetar mycket och tar stort ansvar för verksamheten och ska självklart ha en rimlig löneutveckling. Lön och anställningsvillkor ska motsvara både det ansvar och krav som ställs på läkare. Läkarkåren är en trogen skara som hälso- och sjukvården förlitar sig på. Men även en trogen anställd behöver uppskattning. Läkares arbetsförutsättningar, lön och villkor behöver därför stärkas. 

Som ledare för den medicinska verksamheten ska läkare under tidspress fatta många svåra medicinska beslut, lösa problem med bristande sjukvårdsplatser och kontakta andra samhällsinstitutioner. Obekväma tider med hög arbetsbelastning och stort ansvar påverkar sömn, hälsa, arbete, familjebalans och patientsäkerhet.

Läkarförbundet har låtit undersöka hur mycket läkare faktiskt arbetar. Undersökningen visar att läkare genomsnittligt arbetar mer än 40 timmar per vecka efter uttag av kompensationsledighet. Sjukvården och patienterna får därigenom tillgång till hög kompetens dygnet runt till en alltför billig penning.  

En timmes bundenhet under beredskap ger endast fem respektive nio minuters kompensationstid beroende på typ av beredskap. Det innebär att sjukvården har tillgång till unika kompetenser under veckans alla timmar. Samtidigt har läkarna mycket liten tid för vila. Med stigande sjuktal och tydliga signaler om en tuffare arbetssituation behöver någonting göras.  Den tid som läkare ersätts för beredskap är för låg och behöver höjas så att läkare får ett bättre arbetsliv.

Ett modernt och hållbart arbetsliv förutsätter mer flexibla arbetsvillkor som är bättre anpassade efter vars och ens individuella förutsättningar. I ett långt arbetsliv är det viktigt att kunna anpassa arbetet efter livssituationen. Individens förutsättningar kan vara mycket varierande vid exempelvis graviditet, föräldraskap eller när man är äldre. 

Läkare åläggs allt mer att resa mellan olika arbetsplatser. Villkoren under tiden för resor behöver således anpassas till dagens situation. I flera landsting/regioner förs heller inga diskussioner mellan chef och läkare om arbetstidsuttag och kompensation kring övertidsarbete. Det här måste regleras bättre. 

Läkarförbundet har också lyft behovet att läkare med examen/legitimation utanför EU/EES snabbt ska komma in i yrket och inte diskrimineras med avseende på lön eller anställningsvillkor. Vi anser likaledes att SKL behöver arbeta mer med utvecklingsfrågor som är angelägna för läkarkåren.

Möjligheterna för cheferna att leda den medicinska verksamheten, ha stöd och handlingsutrymme och kunna ge stöd i det professionella yrkesutövandet är viktigt. Oöverlagda förändringar har hos många landsting/regioner urholkat chefernas möjligheter att leda. 

Läkarförbundet anser att chefer, i samarbete med läkarföreningarna, ska ha mandat att lönesätta sina anställda läkare. Så fungerar det tyvärr inte i dag, och här ser vi att parterna kan komma fram till bättre villkor för verksamhetschefer. 

Det här är ett sammandrag kring några väsentliga frågor för läkare som vi nu intensivt driver i våra förhandlingar.