Hot och våld, eller risk för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen, kan förekomma inom de flesta branscher och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem även i vården. I Läkarförbundets senaste arbetsmiljöenkät, som blev klar strax före sommaren, framkom att en fjärdedel av medlemmarna som svarade hade upplevt hot och våld det senaste året. Den senaste tiden har hot och våld också uppmärksammats särskilt på flera av landets akutmottagningar. Det är viktigt att understryka att arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för personalens arbetsmiljö och att hot och våld är oacceptabelt i vården. 

Läkarförbundets arbetslivsgrupp jobbar aktivt med arbetsmiljön. Vi har bland annat tagit fram en handbok för att stärka det förebyggande arbetet och skapa trygga arbetsplatser. Nyckeln till ett framgångsrikt och förebyggande arbete är ökad medvetenhet på arbetsplatsen. Det måste vara en ständigt pågående process genom diskussioner på arbetsplatsmöten, där varje händelse leder till ny kunskap och ökad beredskap. Här kommer också några förhållningsregler och tips som är bra för dig som medlem att känna till.

Det finns ingen enhetlig definition av hot och våld. Det kan vara muntliga hot om fysiskt våld eller skadegörelse som är riktade mot vårdgivare eller mot individen själv, till exempel hot om självmord. Ett uppträdande med bristande respekt kan också uppfattas som hot. Bara den utsatta personen kan avgöra om det som framförs är ett hot eller inte. Våld är en aggressiv handling som leder till fysisk eller psykisk skada. Definitionerna är breda, vilket gör att bara den som blivit drabbad av hot om våld eller faktiskt våld kan avgöra om händelsen var en konsekvens av det patientrelaterade arbetet eller inte. Det är trots allt  helt oacceptabelt att förklara bort hot och våld med att man som läkare får tåla det i sitt arbete. Skyddet i lagstiftningen gäller lika mycket för läkare som andra i samhället.

Det yttersta ansvaret att skapa en trygg arbetsplats har arbetsgivaren. Men skyddsombudet har också en viktig roll i att skapa trygga arbetsplatser. Alla anställda, även visstidsanställda och vikarier, ska medverka genom att påtala risker och brister för arbetsgivare. Även inhyrd personal omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Hot och våld ska aldrig accepteras i vården. Den läkare som utsatts för hot eller våld i eller i anslutning till tjänsten ska omedelbart ta upp det med sin chef. Man ska också kartlägga arbetsmiljön ur ett hot- och våldsperspektiv. Det är chefen som ansvarar för att det genomförs. När kartläggningen är gjord är det dags att bedöma riskerna för om någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. Därefter ska riskerna åtgärdas. För att skapa en hög säkerhetsnivå på arbetsplatsen måste det även finnas aktuella rutiner som är kända för samtliga medarbetare.

Vem gör vad om en hot- eller våldssituation inträffar?

Chefen agerar enligt rutinerna på arbetsplatsen. Den drabbade ska exempelvis inte behöva uttala sig i medierna. För att motverka ryktesspridning ska chefen informera kollegorna om vad som har hänt samt fysiskt och emotionellt hjälpa den drabbade.

Skyddsombudens roll är att stötta medlemmen, att se till att upplevelsen tas på allvar och att verka för att arbetsgivaren gör tillbuds- och arbetsskadeanmälningar samt polisanmäler direkt. Det vi som kollegor kan göra är att stötta den drabbade; ingen får lämnas ensam.

Händelser som har med hot och våld att göra ska dokumenteras och utredas. I rutinerna – som ska finnas på varje arbetsplats – bör det anges att arbetsgivare efter samråd med den drabbade fattar beslut och anmäler. Samrådet ska syfta till att lyssna på den drabbade och hur hen ser på situationen.

Läkarförbundet anser att det är arbetsgivaren som har ansvaret att göra polisanmälan.
I polisanmälan uppges arbetsgivarens organisationsnummer, arbetsplatsens adress och telefonnummer. Lämna aldrig privata kontaktuppgifter.

Läkarförbundet anser slutligen att det är oacceptabelt med hot och våld på en arbetsplats. Därför bör varje fall om hot och våld polisanmälas.