Då och då i livet händer det att det helt plötsligt öppnas dörrar på glänt, dörrar som länge varit stängda. Dörrar som kan leda till oanade möjligheter om man bara vågar kliva igenom dörröppningen. Just nu har det öppnats sådana dörrar för oss läkare, inte bara en utan två. Nu gäller det att vi packar vår resväska med omsorg utifrån de erfarenheter vi har. Vi packar ner de guldkorn vi vill behålla och lämnar gruskornen som gör att det kärvar i maskineriet bakom oss.

Under tiden vi alla har väntat och undrat över vad som händer med Jens Schollins utredning om en eventuell bastjänstgöring har man på Utbildningsdepartementet arbetat med att skriva om läkarnas examensmålsbeskrivning. Läkarförbundet har deltagit aktivt och engagerat i arbetet genom våra representanter i referensgruppen. Uppdraget har varit att fylla en legitimationsgrundande läkarutbildning med innehåll. I den bästa av världar hade vi fått möjligheten att jobba med både grundutbildningens och bastjänstgöringens innehåll parallellt för att säkerställa en ständig progression och att vi på ett optimalt sätt kan förbereda våra blivande kollegor för en kommande ST. Så har tyvärr inte varit fallet. Regeringens förslag om en ny gemensam introduktion i form av bastjänstgöring gick ut på remiss dagen innan referensgruppens sista möte.

Utgångspunkten för arbetet har varit de förslag till examensmålsbeskrivning som lämnades i »För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning« (SOU 2013:15). Det har gått några år sedan betänkandet skrevs, en remissrunda har fått säga sitt, och nu är det dags att göra de sista finjusteringarna. Representanter från de sju lärosäten som bedriver läkarutbildning, Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet samt Läkarförbundet och Sylf har deltagit i arbetet tillsammans med två studentrepresentanter. Ramen har varit att utbildningen förlängs till sex års heltidsstudier och leder till behörighet att verka som läkare; det vill säga att man kan ansöka om legitimation. Vad behöver man då kunna som legitimerad läkare? Vilken kunskap och vilka kompetenser är nödvändiga? Och hur säkerställer vi det?

Målbeskrivningen är uppdelad i tre övergripande områden: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Utifrån dessa tre områden har vi försökt att arbeta fram examensmål som är relevanta, möjliga att på ett rättssäkert sätt examinera och hållbara över tid. Just det att de ska vara hållbara över tid är en utmaning, eftersom det i sig sätter en gräns för hur detaljerade de kan vara. Samtidigt som man på ett plan helst hade velat se att målen var extremt detaljerade, för att man med säkerhet inte ska missa något viktigt, förstår man att en hög detaljnivå inte är en framgångsrik strategi. 

Det är en omöjlighet att skriva om examensmålen utifrån varje medicinsk landvinning som sker. Då skulle man inte hinna med något annat. Det gör dock att det är extra viktigt att de läroplaner universiteten arbetar fram utifrån examensmålen har en hög grad av samstämmighet, så att det inte blir för stora skillnader mellan de olika utbildningsorterna. Eftersom man behöver göra om grundutbildningen från grunden och inte bara fylla en tolfte termin med innehåll är detta ett arbete som vi kommer att fortsätta att bevaka och försöka påverka. 

Samtidigt som arbetet med en ny läkarutbildning fortskrider går vi redan nu igenom dörr nummer två, där vi ges möjlighet att plocka med oss guldkornen från allmäntjänstgöringen in i bastjänstgöringen. I fokus står de förslag som regeringen remitterade i november. Vi kommer att analysera dessa förslag i detalj och vid behov komma med förbättringsförslag. Vi måste nu våga gå igenom de dörrar som står på glänt och ta tillfället i akt att påverka vår framtid. Så säkerställer vi att alla läkare får en bra introduktion till yrket!