Det är nu nästan exakt femton år sedan jag tillträdde min tjänst som AT-läkare vid Centralsjukhuset i Kristianstad. Jag var, och är fortfarande, på det hela taget nöjd med min tid som AT-läkare. Under de 18 månaderna lärde jag mig ofantligt mycket, och tiden kom att påverka min fortsatta utveckling som läkare. Samtidigt blev det smärtsamt tydligt att AT inte var öppen och tillgänglig för alla. En kollega till mig fick mot sin vilja avsluta sin AT-tjänst då det uppenbarade sig att hen var legitimerad i ett annat EU-land. I dag är uppemot hälften av de kollegor som erhåller svensk legitimation utestängda och hindrade från att göra AT. Under processen mot en förnyad grundutbildning uppstod dessutom en överhängande risk att vi skulle förlora AT utan att få en motsvarighet på plats.

När jag för lite drygt tio år sedan började engagera mig i Läkarförbundet blev utbildningsfrågor ett av de områden som jag kom att arbeta lite extra med. Ungefär samtidigt kom krav från EU om att Sverige skulle införa en sexårig läkar-utbildning. Läkarförbundet tillsatte då en arbetsgrupp med representanter från SLF student (då MSF), Sylf, DLF och Sjukhusläkarna som skulle arbeta fram vår gemensamma politik kring en förändrad utbildningsstruktur. Grunden blev den politik som vi framgångsrikt drivit de senaste åren – en legitimationsgrundande utbildning följd av en introduktionstjänst öppen för alla. Under 2017 ställde sig fullmäktige åter bakom den politik som mejslats ut och som har förankrats brett i vår organisation.

Utredningsuppdraget om hur en ny läkarutbildning skulle se ut gick till Stefan Lindgren, och 2013 lämnades betänkandet »För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning« (SOU 2013:15) till regeringen. I betänkandet saknades helt förslag på hur en ny grundutbildning skulle docka an till ST, och inget förslag om en introduktionstjänst fanns i sikte. Utgångsläget var nu att vi skulle förlora AT utan att få någon ny motsvarighet på plats. Det var ett scenario som länge levde och var aktuellt– även i Jens Schollins utredning från 2016–2017 fanns det med som ett av flera alternativ. Detta skulle ha varit en katastrof. 

Grundutbildningen kommer att behöva förändras i grunden. Det fungerar inte att bara lägga till en termin. Många kompetenser man i dag lär sig under AT måste tillgodogöras under grundutbildningen, och man kommer att arbeta mot en helt ny målbeskrivning. Men oavsett hur väl man konstruerar den nya grundutbildningen kvarstår faktum att det är helt nödvändigt med en introduktionstjänst. Det är något vi kämpat för, och när riksdagen nu fattat beslut om att en ny introduktionstjänst – bastjänstgöring (BT) – införs är det en framgång. Vi har lyckats säkra att läkare även fortsatt får tillgång till en introduktionstjänst. Syftet är att ta tillvara de stora fördelar som finns med AT, där man ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll med eget yrkesansvar under handledning, men åtgärda de svårigheter som omgärdat AT. Introduktionen måste ge en bred gemensam klinisk bas inför specialisering. 

När nu BT införs, troligen 1 juli 2020, kommer alla läkare som legitimeras i Sverige att få tillgång till en tydlig och strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård. Detta efter att nästan hälften fram till dess varit hänvisade till ingen eller lokala varianter på introduktionstjänst, där en del har varit bra och en del kritiserade, inte minst då de ofta inneburit sämre villkor. 

Den förändring av läkares utbildning som nu står för dörren är den största på flera decennier. Tack vare att vi har arbetat med frågan under snart ett årtionde har den hunnit förankrats i vår organisation både på bredden och djupet. Under våra möten med SKL och departement har representanter för våra stora yrkesföreningar alla suttit med vid bordet. Vi står väl rustade inför det fortsatta arbetet och är redo att påverka form och innehåll i BT för att säkra en introduktion av jämn och hög kvalitet tillgänglig för alla nylegitimerade läkare i Sverige. Helt i enlighet med fullmäktiges beslut.