Denna webbplats vänder sig till läkare

Sitt mindre – all rörelse räknas

Sitt mindre – all rörelse räknas

Nytt i Fyss allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år) är ett målintervall om 150–300 minuter per vecka på måttlig eller 75–150 minuter på hög intensitet, att stillasittandet bör begränsas och att all rörelse räknas.

Ett steg på vägen till precisionshälsa

Ett steg på vägen till precisionshälsa

Fyss underlättar levnadsvanearbetet genom att tillhandahålla evidensbaserade rekommendationer för fysisk aktivitet som prevention och behandling. I detta temanummer presenteras olika perspektiv av betydelse för läkare utifrån Fyss 2021.

Träning minskar risk för ny hjärtinfarkt

Fysisk träning minskar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt

22 200 individer drabbas årligen av en akut hjärtinfarkt. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering kan minska kardiovaskulär och total mortalitet, sjukhusinläggning och risk för ny hjärtinfarkt samt förbättra kondition och muskelstyrka.

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid migrän

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid behandling av migrän

Fysisk aktivitet, som cykling, jogging eller stavgång, är ett evidensbaserat alternativ till icke-farmakologisk behandling av migrän. Evidensen är låg till måttlig för effekter på migränens frekvens, duration och intensitet samt förbättrad livskvalitet.

Fysisk aktivitet ger positiva effekter på metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan förbättra faktorer i metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan bland annat leda till en omfördelning av vikt från bukfett till muskelmassa och minskad insulinresistens. Ett samband mellan dos och respons talar för en så hög dos av fysisk aktivitet som möjligt.

Vårdpersonal kan främja fysisk aktivitet

Sjukvården spelar en nyckelroll i främjandet av fysisk aktivitet

Relativt små insatser från läkare kan göra stor skillnad för patienters fysiska aktivitet. Att ställa en enkel fråga om nuvarande aktivitetsnivå och återkoppla svaret har visat stor potential för att öka den fysiska aktiviteten. Att sjukvården tar en aktiv roll kan säkerställa att patienter förstår det bevisade sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Rekommendation om träning vid cancer kan höja livskvalitet

Rekommendation om träning vid cancer kan förbättra livskvalitet

Under samtliga stadier av cancersjukdom spelar fysisk aktivitet spelar en viktig roll för att bibehålla livskvalitet, kondition och muskelstyrka samt för att minska den behandlings­relaterade trötthet som präglar canceröverlevnad.

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Minskad dyspné samt förbättrad livskvalitet och kondition. Regelbunden fysisk träning kan ha flera positiva effekter på personer med KOL eller lungfibros, men träningen behöver utformas individuellt utifrån personens hälsostatus.

5 frågor: »Många positiva effekter på hjärnan ses ...«

5 frågor till Eva Andersson

Eva Andersson, läkare och docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, har tillsammans med kollegor skrivit om fysisk aktivitet vid depression och ångest.

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)

Personer med reumatoid artrit bör uppmanas till fysisk aktivitet

Många personer med reumatoid artrit har nedsatt rörlighet, muskelfunktion och kondition. Symtomen leder ofta till otillräcklig fysisk aktivitet, men många kan förbättra sin kondition och muskelstyrka utan att sjukdomen förvärras.

Aerob fysisk aktivitet sänker blodtrycket vid hypertoni

Aerob fysisk aktivitet sänker blodtrycket vid hypertoni

Regelbunden fysisk aktivitet bör definitivt ingå i behandlingsrekommendationerna vid hypertoni. Särskilt aerob träning har visats sänka blodtrycket. Varje patients riskprofil måste dock bedömas så att man hittar rätt träningsintensitet.

Träning vid kronisk hjärtsvikt för att förbättra livskvaliteten

Varje år insjuknar 20 000–30 000 nya personer i kronisk hjärtsvikt. De typiska symtomen är andfåddhet och extrem trötthet. Alla personer med stabil kronisk hjärtsvikt ska erbjudas fysisk träning. (1 kommentar)

Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression

Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression

Fysisk aktivitet har dokumenterad effekt vid depression. Effekten är lika god som effekten av antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression. Dessutom är fysisk aktivitet i stort biverkningsfri. (6 kommentarer)

Att bedöma och utvärdera fysisk aktivitet vid rådgivning i vården

För att hjälpa en person till hälsobringande fysisk aktivitet är det viktigt att först bedöma på vilken aktivitetsnivå personen befinner sig för att sedan utvärdera hur en eventuell rekommenderad intervention påverkat den fysiska aktiviteten.

Fysisk aktivitet – nya vägar och val i rekommendationerna för vuxna

Fysisk aktivitet – nya vägar och val i rekommendationerna för vuxna

Alla vuxna rekommenderas fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan och minst av måttlig intensitet. Högre dos kan ge ytterligare hälsovinster. Långvarigt stillasittande bör undvikas.

Aerob fysisk aktivitet och kostråd förordas vid fetma och övervikt

Aerob fysisk aktivitet och kostråd förordas vid fetma och övervikt

 Vältränade överviktiga har mindre risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdom och förtida död än otränade normalviktiga. (2 kommentarer)

Fysisk aktivitet en viktig medicin

Människan är byggd för rörelse. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar hjärta, blodkärl, skelettmuskulatur, immunsystem, hjärna samt andra organ, och bidrar därmed till ökad livskvalitet. Läkare spelar en viktig roll för att främja den fysiska aktiviteten hos befolkningen. (1 kommentar)

Att vara i rörelse minskar risk för sjukdom och förtida död

Att vara i rörelse minskar risk för sjukdom och förtida död

Vinsterna med regelbunden fysisk aktivietet är många och stora. Bättre livskvalitet, kognition, stämningsläge och fysisk kapacitet – och lägre risk för många sjukdomar och förtida död. Rörelse påverkar de flesta av kroppens organ och vävnader.