ABC om Svår traumatisk hjärnskada
Traumatisk hjärnskada drabbar globalt 69 miljoner människor årligen, där drygt tio procent utgörs av svår skallskada. De utgör den tionde vanligaste orsaken till vård på intensivvårdsavdelning, och står för upp till två tredjedelar av traumarelaterade dödsfall. De vanligaste skademekanismerna är trafikolyckor, fallolyckor, våldshandlingar och självmordsförsök.(2 kommentar)
Skallmissbildningar
Asymmetrisk form på huvudet är vanligt och förekommer hos så många som en femtedel av alla spädbarn. Lägesbetingad skalldeformitet är ett ofarligt tillstånd medan kraniosynostos i regel kräver behandling med en operation som i många fall bör göras inom de första 4–6 levnadsmånaderna.(2 kommentar)
Vanliga tillstånd i hand och handled, del 2
År 2016 opererades fler än 16 000 patienter på handkirurgiska kliniker i Sverige till följd av skada eller sjukdom i finger, hand och handled. Denna ABC-artikel beskriver aktuellt kunskapsläge för några vanliga handkirurgiska diagnoser: triggerfinger, Dupuytrens kontraktur och ganglion.(2 kommentar)
4 frågor till Kristian Samuelsson
Kristian Samuelsson är en av författarna till veckans ABC-artikel om vanliga tillstånd i hand och handled, del 1, som handlar om karpaltunnelsyndrom, morbus de Quervain och tumbasartros.
Vanliga tillstånd i hand och handled, del 1
Smärta i hand och handled samt nedsatt handfunktion till följd av olika tillstånd och sjukdomar är vanliga sökorsaker inom primärvården. I denna ABC-artikel beskrivs några vanliga sjukdomstillstånd i hand och handled: karpaltunnelsyndrom, morbus de Quervain och tumbasartros (1 kommentar)
Infektiös endokardit
Infektiös endokardit är en förhållandevis ovanlig diagnos med cirka 500 fall årligen i Sverige. Endokardit engagerar hjärtats innersta hinna, endokardiet, företrädelsevis klaffarna. Sjukdomen uppstår i samband med bakteriemi framför allt hos predisponerade individer. (2 kommentar)
Aneurysmal subaraknoidalblödning
Spontan subaraknoidalblödning orsakad av ett brustet aneurysm är ett akut tillstånd med hög mortalitet där snabb diagnostik och behandling är avgörande för prognosen. Här redogörs för primär handläggning och diagnostik samt översiktliga behandlingsprinciper. (2 kommentar)
Utredning av diarré
Diarré definieras som ändring i avföringen avseende frekvens, konsistens och mängd: tre eller fler dagliga avföringar med lös eller vattnig konsistens som överstiger 200 g/dygn eller 200 ml/dygn. Diarré är ett symtom, inte en sjukdom i sig, med flera olika orsaker och patofysiologiska mekanismer.(1 kommentar)
Elkonvertering och defibrillering
Elkonvertering och defibrillering är en vanlig, effektiv och säker metod för att behandla takyarytmier och kan vara direkt livräddande. Denna ABC-artikel belyser teoretisk bakgrund, indikationer, klinisk utredning och förberedelse samt tekniskt handhavande. (3 kommentar)
Smärta i nacke och rygg, del 2
Nack- och ryggsmärta är ofta associerad med nedsatt fysisk funktionsförmåga och påverkan på ADL-funktioner, och många patienter upplever en betydande försämring med avseende på livskvaliteten. Denna ABC-artikel beskriver behandlingsrekommendationer, behov av sjukskrivning och prognos för olika sjukdomstillstånd som orsakar besvär och smärta i nacke och rygg.
Smärta i nacke och rygg, del 1
Besvär och smärta i nack- och ryggregionen drabbar upp till 70–80 procent av befolkningen och är bland de tillstånd som orsakar högst sjukfrånvaro i Sverige. Denna ABC-artikel beskriver orsaker, symtom och utredning av icke-traumatisk nack- och ryggsmärta.(5 kommentar)
Skadedokumentation
När polis och åklagare utreder ett misstänkt brott där fysiskt och/eller sexuellt våld har förekommit är det ofta betydelsefullt att såväl förekomst som avsaknad av skador på både målsäganden (dvs brottsoffret) och den misstänkte finns dokumenterade på ett rättssäkert sätt. (2 kommentar)
IBS – irritabel tarm
IBS är ofarligt men har ofta en avsevärd påverkan på livskvalitet. Framgångsrik behandling bygger på personcentrerad vård och god patient–läkarrelation. (1 kommentar)
Perikardit och myokardit
Perikardit (hjärtsäcksinflammation) och myokardit (hjärtmuskelinflammation) kan vara okomplicerade, självläkande och ofta asymtomatiska sjukdomar. Ibland krävs dock avancerat omhändertagande och intensivvård. Perikardit recidiverar ofta och kan i svåra fall kräva operation där hjärtsäcken avlägsnas. Myokardit kan leda till hjärtsvikt eller i sällsynta fall till plötslig hjärtdöd.
Distal radiusfraktur hos vuxna
Distal radiusfraktur hos vuxna är vanligt, drygt 20 000 drabbas varje år i Sverige. En typisk skademekanism är fall i samma plan. Behandlingsalternativen har med åren blivit flera, men tydlig evidens saknas för vilken behandling som är bäst.
Förmaksflimmer på akuten
Tidig antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer är viktigt då det minskar morbiditet och mortalitet. En snabb, effektiv och bra behandling på akuten bidrar till bättre livskvalitet för patienten.
Misstänkt kardiell bröstsmärta på akuten
Bröstsmärta står för cirka 5 procent av alla akutbesök och kan orsakas av ett flertal olika tillstånd. En strukturerad handläggning kan sannolikt bidra till minskad belastning på sjukhusets vårdavdelningar och förhindra onödiga utredningar. (2 kommentar)
Wernickes encefalopati
Wernickes encefalopati är en akut neuropsykiatrisk rubbning till följd av tiaminbrist (vitamin B1). Obehandlat kan tillståndet vara livshotande eller medföra Korsakoffs syndrom, en demens kännetecknad av irreversibel anterograd minnesstörning. I en ABC-artikel ges en klinisk genomgång av syndromet och sjukdomsbild och behandling beskrivs utifrån patofysiologin. (2 kommentar)
Pediatrisk EKG-tolkning
EKG används på barn vid utredning av t ex misstänkta arytmier, bröstsmärta, synkope, intoxikationer och medfödda hjärtfel. Det är därför viktigt för alla läkare som handlägger barn att vara förtrogna med pediatrisk EKG-tolkning.
Höftfrakturer
I Sverige drabbas årligen ca 17 500 personer av höftfraktur. Medelåldern är 82 år; två tredjedelar är kvinnor. Skademekanismen är ofta fall i samma plan. Höftfrakturer kostar samhället 1,5 miljarder kronor årligen. Denna patientgrupp konsumerar en fjärdedel av samtliga vårddygn inom ortopedin. (1 kommentar)