Sepsis hos vuxna – tidig upptäckt och initial behandling

Sepsis hos vuxna – tidig upptäckt och initial behandling

Sepsis är ett tillstånd med hög morbiditet och mortalitet som kan förekomma överallt i vården. Tidig upptäckt och behandling är avgörande för prognosen, men försvåras många gånger av att sjukdomsbilden initialt kan vara diffus.

Farmakologisk symtomlindring i livets slutskede

Farmakologisk symtomlindring i livets slutskede

I livets slutskede är det inte ovanligt att patienter besväras av smärta, illamående, andnöd/rosslingar, oro/ångest eller konfusion. Med relativt enkla farmakologiska åtgärder är det ofta möjligt att lindra dessa symtom på ett tillfredsställande sätt.(2 kommentar)

Icke-invasiv diagnostik vid stabil kranskärls­sjukdom

Icke-invasiv diagnostik vid stabil kranskärls­sjukdom

Denna ABC-artikel redogör för utredning av misstänkt stabil kranskärlssjukdom med utgångspunkt från de europeiska riktlinjerna med anpassning till svenska förhållanden. Här beskrivs även de vanligaste icke-invasiva diagnostiska undersökningar­na i klinisk praxis liksom betydelsen av indivi­duell riskbedömning vid val av diagnostisk metod.(4 kommentar)

Axelluxation

Axelluxation

Axelleden har störst rörelseomfång av alla leder i kroppen, vilket ökar risken för luxation. Risken att drabbas är högst bland unga idrottsaktiva män, därnäst äldre kvinnor som faller på utsträckt arm.(2 kommentar)

Smärtlindring vid vaginal förlossning

Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning.

Ljumskbråck hos vuxna

Ljumskbråck hos vuxna

Operation av ljumskbråck är det vanligaste ingreppet inom allmänkirurgi i Sverige. I hela världen opereras >20 miljoner ljumskbråck årligen, i Sverige omkring 16 000. En ABC-artikel sammanfattar dagens behandling av ljumskbråck hos vuxna.(4 kommentar)

Praktisk handläggning av näsblödning

Praktisk handläggning av näsblödning

De flesta fall av näsblödning är okomplicerade, men hos ca 6 procent behöver sjukvården hjälpa till för att stoppa blödningen. Därför är det viktigt att alla inom vården har god kännedom om hur man praktiskt handlägger vanliga typer av näsblödning.(3 kommentar)

Armbågsskador hos barn

Armbågsskador hos barn

I en ABC-artikel beskrivs handläggningen av armbågsskador på akutmottagningen och svåra komplikationer som kompartmentsyndrom och nervskador.  (4 kommentar)

Massiv blödning vid trauma

Massiv blödning vid trauma

Stora traumatiska blödningar är ett relativt sällsynt tillstånd på de flesta akutmottagningar i Sverige. Dock måste alla sjukhus som tar emot patienter med trauma vara beredda på att kunna göra snabba och korrekta insatser för att öka chanserna till överlevnad.  (1 kommentar)

Utredning av hypokalemi

Utredning av hypokalemi

Hypokalemi är en av de vanligaste elektrolytrubbningar och förekommer hos mer än 20 procent av sjukhusvårdade patienter. Hypokalemi är oftast lätt att behandla med kaliumsubstitution, men för att behandlingsresultaten ska bli framgångsrika på lång sikt krävs kännedom om vad som orsakar tillståndet.

Chock på akuten

Chock på akuten

Chock kan definieras som ett tillstånd av akut cirkulationspåverkan som medför att tillförseln av syre till vävnaderna understiger efterfrågan, vilket leder till vävnadshypoxi. Obehandlad chock leder till multiorgansvikt med hög dödlighet. Tidigt igenkännande av chock och riktad behandling minskar morbiditet och mortalitet. (4 kommentar)

Vaskulära lesioner, del 2:

Vaskulära lesioner, del 2:

I denna ABC-artikel presenteras behandling av och komplikationer vid vaskulära lesioner samt några vanliga syndrom och missbildningar som är associerade med kärllesioner.

Vaskulära lesioner, del 1:

Vaskulära lesioner, del 1:

Vaskulära lesioner är vanliga och drabbar upp till 10 procent av alla spädbarn. Lesionerna indelas i tumörer, som är vanliga, och missbildningar, som är relativt ovanliga. Att förstå och kunna tillämpa den moderna klassificeringen av vaskulära lesioner är grundläggande för rätt diagnos och rätt behandling. (2 kommentar)

Akut ruptur av akillessenan

Akut ruptur av akillessenan

Frekvensen av akillessenerupturer har ökat under de senaste decennierna. Riskgruppen är framför allt män i 40-årsåldern, och skadetillfället är starkt förknippat med någon form av idrottsaktivitet där akillessenan utsätts för hög belastning.  (2 kommentar)

Yrsel på akuten

Yrsel på akuten

Yrsel uppstår när signalerna från synen, innerörats balansorgan och den somatosensoriska informationen inte överensstämmer med varandra eller misstolkas av hjärnan. Yrsel är kontaktorsak hos ca 3 procent av vuxna patienter på akutmottagningen. Huvuduppgiften på akuten är att identifiera potentiellt livshotande tillstånd. (3 kommentar)

Trigeminus­neuralgi

Trigeminus­neuralgi

Trigeminusneuralgi är ett relativt sällsynt tillstånd som ofta ger en ansiktssmärta som är värre än något patienten tidigare upplevt och ibland därför kallas självmordssjukan. Det vetenskapliga underlaget på området är otillräckligt för evidensbaserade slutsatser, men det råder i huvudsak konsensus bland experter. (1 kommentar)

Handläggning av dödsfall

Varje år inträffar ca 90 000 dödsfall i Sverige, varav ca 5 000 är »onaturliga«. Det är läkares uppgift att konstatera dödsfall och utfärda dödsbevis och dödsorsaksintyg. Hur detta ska gå till och vilka dödsfall som ska anmälas till polis framgår av en rad författningar. Ändå uppstår ofta fel.(1 kommentar)

Akut buk hos barn

Akut buk hos barn

Noggrann anamnes och status, indicerade röntgenundersökningar och riktad provtagning ger möjlighet att bedöma barnets tillstånd och, utifrån barnets ålder, skapa en helhetsbild för att skilja farliga diagnoser från harmlösa tillstånd vid akut buk. (5 kommentar)

Axelfrakturer, del 2:

Axelfrakturer, del 2:

Denna ABC-artikel, den andra av två ABC-artiklar om axelfrakturer, beskriver behandlingsstrategier vid skapula- och proximala humerusfrakturer. Anatomi och kliniskt status vad gäller dessa frakturer beskrivs i detalj i den första artikeln, »ABC om Axelfrakturer, del 1: Klavikelfrakturer«, publicerad i Läkartidningen nr 20/2014.

Axelfrakturer, del 1:

Axelfrakturer, del 1:

Begreppet axelfrakturer omfattar frakturer i klavikeln, skapula och proximala humerus. Denna ABC-artikel beskriver anatomi och diagnostik vid dessa frakturtyper samt behandlingsstrategier vid klavikelfrakturer. Behandlingsstrategier vid skapula- och proximala humerusfrakturer beskrivs i en andra ABC-artikel om axelfrakturer, denna publiceras i Läkartidningen nr 22–24/2014.