Denna webbplats vänder sig till läkare

Serie: Verktyg för klinisk forskning

Serien består av 14 artiklar. Hittills publicerade artiklar: Slutord. Att forska är och ska vara roligt Anders Ekbom, Sven Cnattingius Läkartidningen nr 15/2013 (14/14) Att skriva en vetenskaplig artikel – några steg på vägen Michael Fored, Anna-Karin Edstedt Bonamy Läkartidningen nr 15/2013 (13/14) Att söka anslag – tips för en lyckad ansökan Jonas F Ludvigsson […]

Att skriva en vetenskaplig artikel – några steg på vägen

När en vetenskaplig artikel uppfattas som svår att förstå beror det sällan på att studien som presenteras är särskilt invecklad eller på att du som läsare saknar tillräckliga kunskaper. Svårig­heten beror snarare på att texten saknar ett tydligt budskap. Det är ofta samma sak när vi själva tycker det är svårt att skriva en egen […]

Att forska är och ska vara roligt

Det är uppenbart att forskning behövs, men varför ska man forska? För den blivande forskaren är den viktigaste anledningen att forskning är det bästa sättet att stilla sin nyfikenhet: att få reda på hur det egentligen är och att testa idéer som man har formulerat i grupp eller enskilt. En forskande läkare är sannolikt bättre […]

Att söka anslag – tips för en lyckad ansökan

Det går att bedriva forskning enbart på fritiden, men bra forskning tar tid – mycket tid, och då räcker på sikt inte fritiden till. Anslag kan göra det möjligt att forska även på arbetstid. Tabell I listar ett par organisationer och fonder som finansierar forskning. Vetenskapsrådet, som är en av de stora forskningsfinansiärerna i Sverige, […]

Screening: ett tilltalande men problematiskt koncept

I denna översikt tar vi upp grundläggande koncept och kriterier vad gäller screening och dess för- och nackdelar. Vi beskriver kortfattat hur screening kan utvärderas. Exempel på olika etablerade screeningprogram och sådana som är under diskussion nämns men utan att gå in på detaljer. Vår förhoppning är att läsaren bättre ska förstå vilka hänsyn som […]

Diagnostikstudier bör följa internationella riktlinjer

I diagnostikstudier undersöks tillförlitligheten hos ett eller flera test vid identifiering av sjukdom eller värdering av patientens tillstånd. Ett diagnostiskt test kan omfatta kliniska fynd, biokemiska analyser, funktionsanalyser, bildgivande metoder och analys av vävnadsprov. Studier inom diagnostikens område kan vara behäftade med metodologiska svaghe­ter, som gör att den diagnostiska förmågan eller patientnyttan hos indextestet felbedöms […]

Biostatistik har en central roll i epidemiologi

Biostatistik är en integrerad och central del av epidemiologin, och biostatistiska metoder används vid såväl planering som analys av epidemiologiska studier. Innan en studie genomförs används s k styrkeberäkningar (power-beräkningar) för att uppskatta hur stor studien måste vara för att kunna upptäcka ett förväntat resultat, t ex en viss skillnad i sjukdomsrisk hos individer med (exponerade) och […]

Att strukturera och dokumentera forskningsprojekt

Att forska är för många läkare liktydigt med sena kvällar hemma med datorn då det gäller att effektivt få ihop något av anständig kvalitet. Då är inte forskningsdokumentation det första man prioriterar. Vi vill visa på några enkla knep för att åstadkomma en enklare och säkrare tillvaro för sina data och forskningsresultat, vilket i längden […]

Att studera ovanliga utfall

När det inte är etiskt, kostnadsmässigt eller praktiskt försvarbart att utsätta individer för en exponering man vill studera, exempelvis en viss behandlingsform eller någon typ av levnadsvana, på ett slumpmässigt och kontrollerat sätt är forskaren hänvisad till olika typer av observationella studieformer. Här beskriver vi översiktligt viktiga aspekter vid design och analys av en av […]

Bra prognosstudier kan ge bättre kliniska beslut

»Och hur ser prognosen ut?« är sannolikt den fråga som oftast formuleras, om än inte alltid uttalas, av patienter, anhöriga och behandlande läkare så fort sjukdomsdiagnosen är klar. För alla parter är informationen om hur sjukdom och behandling förväntas påverka patientens livskvalitet och överlevnad viktig. Ett uttalande om prognosen kan hjälpa patienten att ställa in […]

Etiska aspekter att tänka på i observationsstudier

Vi vill här ge en kort översikt över etiska problem och frågeställningar som aktualiseras vid klinisk observationell forskning. Vårt syfte är att medvetandegöra forskare i Sverige om de etiska aspekter som kan läggas på deras forskning och diskuterar därför omständigheter som juridiskt framför allt re­gleras av etikprövningslagen (2003:460, 2008:192) och personuppgiftslagen (1998:204). Studier av observationell […]

Biobankerna utvecklas för att möta forskningens krav

I vården inhämtas dagligen information om patienter, och prov hanteras, analyseras och sparas i laboratorier och biobanker. Detta rutinarbete görs för att varje patient ska få adekvat vård. Att ta och spara prov har dock stor betydelse inte bara för patientens vård; den inhämtade informationen och de sparade proven ger förutsättningar för forskning om diagnostik, […]

Att skatta behandlingseffekt

Kraven på vetenskaplig dokumentation har blivit allt hårdare när nya terapier ska introduceras i vården. Särskilt tydligt är detta inom läkemedelsområdet, där registrering av ett nytt läkemedel ofta föregås av mycket stora och kostsamma randomiserade studier utformade för att styrka den terapeutiska effekten. De kliniska prövningar som föregår introduktionen av ett nytt läkemedel brukar delas […]

»Verktyg för klinisk forskning« – ny artikelserie i Läkartidningen

Svensk medicinsk forskning har traditionellt sett hållit hög internationell klass, men på senare år har flera rapporter gjort gällande att vi tappar mark. I slutbetänkandet »Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården« från 2009 [1] satte utredaren Olle Stendahl fokus på behovet av att upprätthålla och utveckla kvaliteten i svensk klinisk forskning och ta vara […]

Observationella kohortstudier

Studier av läkemedelssäkerhet utgör en provkarta över olika studiedesigner. Här lånar vi exempel från området läkemedelssäkerhet för att illustrera en del av de metodologiska utmaningar som valet av studiedesign erbjuder. Fokus ligger på möjligheter och erfarenheter av att studera läkemedelssäkerhet med hjälp av observationella kohortstudier, men även styrkor och svagheter med andra typer av studiedesign […]