Denna webbplats vänder sig till läkare

Frågan om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling

Läkaren kan inte alltid utgå från att patienten vill ha alla tillgängliga livsuppehållande åtgärder. Vid »livshotande tillstånd« ska läkaren samråda med patienten och de närstående så att vårdens planering så långt det är möjligt stämmer överens med patientens önskemål.

»Hoppas på det bästa, planera för det sämsta«

»Hoppas på det bästa, planera för det sämsta«

Att identifiera patienter som troligen har kort tid kvar att leva, och att kommunicera detta med patienterna och deras familjer, kan främja etiskt viktiga värden som minskat lidande, ökad autonomi hos patienterna och delaktighet.

Svåra samtal med patienter tränas på kurs med skådespelare

Svåra samtal med patienter tränas på kurs med skådespelare

Läkares kommunikationsförmåga har betydelse för patienterna både psykiskt och fysiskt, och för läkares upplevelse av stress. De flesta patienter vill ha information om sin sjukdom av läkare som är uppriktiga, ger sig tid och är empatiska. 

Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen

Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen

Existentiell kris hos patienter i palliativ vård kännetecknas av påträngande tankar om döden, meningslösheten, den stora ensamheten, utsattheten och skuldfrågor. Kropp och själ interagerar, och det finns anledning att inkludera existentiella aspekter även vid symtomlindring.

Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig

Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig

När svårt sjuka patienter vårdas i det egna hemmet har närstående ofta en avgörande roll. Att vara förberedd har lyfts fram som viktigt för närstående. Det har visat sig relatera till flera positiva faktorer och anses skydda mot negativa konsekvenser.

En vård som breddas och berör alla

Dålig prognos med kort förväntad överlevnad skrämmer oss alla. Och rädslan tycks många gånger begränsa sikten för oss, också professionellt. Det skriver Carl Johan Fürst, som är gästredaktör för temat Palliativ medicin.

Svenska palliativregistret visar kvaliteten på vård vid livets slut

Svenska palliativregistret följer kvaliteten på palliativa vårdåtgärder sista veckan i livet, oavsett diagnos och dödsplats. Registret täcker 89 procent av alla cancerrelaterade dödsfall och 65 procent av samtliga dödsfall i landet. 

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

För framgångsrik smärtbehandling krävs en tydlig behandlingsstrategi baserad på aktuell smärtmekanism och information till patienten. Behandlingen bör utvärderas och eventuellt justeras. Starka opioider är den viktigaste preparatgruppen vid farmakologisk smärtlindring i palliativ vård. (1 kommentar)

Bostadsort avgör den palliativa vårdens resurser och kvalitet

Tillgången till palliativ vård är ojämlikt fördelad över Sverige och möter därmed inte behoven. Ett organiserat samarbete mellan landsting, kommuner och primärvård är avgörande för att patienter i livets slutskede ska kunna erbjudas bra vård.