Andrologi är en tvärvetenskaplig klinisk och preklinisk verksamhet fokuserad på funktioner, tillstånd och sjukdomar involverande den manliga gonadaxeln. I kliniken översätts detta med manlig infertilitet, androgenbrist och sexuella dysfunktioner.
Andrologi är i Sverige inte definierat som specialitet, men specialistföreningen Svensk andrologisk förening (SAF, sektion inom Läkaresällskapet) i samverkan med urolog-, gynekolog- och endokrinologsektionerna utformar en plattformsutbildning till grund för en grenspecialitet och certifiering av kunskapskraven för en and­rolog. And­rologi som klinisk, sammanhållen verksamhet finns etablerad på universitetssjukhusen i Stockholm, Malmö och Umeå med anknytning till endokrinologi (Stockholm), urologi (Umeå) och som en del av reproduktionsmedicin (Malmö).

De senaste åren har präglats av stora framsteg inom andrologins område med förbättrad behandling vid manlig infertilitet, ny kunskap om etiologi och behandling av sexuella dysfunktioner och om samband mellan hypogonadism och kardiella, metabola och katabola sjukdomstillstånd. Förbättrade behandlingsmetoder har inneburit ökat intresse för grundläggande mekanismer och för nytta och risk med testosteronbehandling.
I detta temanummer finns översikter med uppdatering av sambandet mellan erektil dysfunktion (ED) och kardiovaskulär sjukdom, etiologi, dia­gnostik och behandling av hypogonadism, betydelse av androgenreceptorpolymorfi och en översikt av manlig sexuell dysfunktion. Manlig infertilitet ingår inte i detta temanummer då det nyligen genomlysts i Läkartidningen.
Synen på manlig sexuell dysfunktion, särskilt ED, har reviderats åtskilligt under de senaste 10–15 åren, drivet av bl a det intresse som introduktionen av PDE5-hämmare medfört. ED som möjlig manifestation av vaskulär sjukdom med koppling till alla klassiska kardiovaskulära riskfaktorer har inneburit ett paradigmskifte, och riktlinjer förespråkar utredning med avseende på kardiovaskulär riskprofil (lipider, hypertoni, livsstilsfaktorer etc) hos män med ED åtminstone från 40 års ålder. Det kan i den kliniska verkligheten vara en motivation för män att få en tidig kontakt där allvarliga risker kan förebyggas i ett tidigt skede, och den sexuella dysfunktionen kan vara en ingång till diskussion kring mäns hälsa. Detta innebär inte att de psykogena mekanismer som primärt eller sekundärt kan finnas vid ED ska glömmas bort, och tillgången till multidisciplinära team kan både förbättra och effektivisera behandlingen av sexuella dysfunktioner.
Tillgången till högspecialiserade centra är begränsad, och en viktig uppgift för andrologin är utbildning och spridning av kliniska färdigheter till fler händer. Det är också angeläget att den högspecialiserade vården finns tillgänglig för konsultation och »second opinion« för män i hela landet.

Det andra området som belyses närmare rör androgenbehandling. Senare års data har lett till paradigmskiften som innebär att testosteron är mer räddare än skurk när det gäller kardiovaskulär sjukdom med neutrala eller till och med positiva effekter på lipid- och kolhydratmetabolism. Detta utöver de anabola effekter som uppnås vid behandling med restitution av fysisk kapacitet.
Det sker för närvarande en omfattande klinisk forskningsverksamhet, där effekten av testosteronbehandling vid en rad sjukdomstillstånd med hög prevalens av hypogonadism utvärderas. Dessa studier syftar till att klarlägga eventuella sjukdomsspecifika effekter (vinster) med substitutionsbehandling i olika patientgrupper. Tillgång till effektiva och säkra behandlingsmetoder parat med tydliga riktlinjer för behandling kan förhoppningsvis förbättra och bredda mäns tillgång till bra sjukvård inom terapiområden som specifikt berör män.