Denna webbplats vänder sig till läkare

Screening för bukaortaaneurysm på stadig grund

Tema arteriell kärlkirurgi Ett aneurysm (från grekiskans aneurysma, »utvidgning«) innebär en minst 50-procentig lokaliserad vidgning av en artär. Ett aneurysm i aortan är ofta lokaliserat i buken, s k buk­aortaaneurysm, och anses vanligen föreligga om aortadiametern är ≥ 3 cm [1, 2]. Aneurysm ansågs tidigare vara en aterosklerotisk manifestation. Epidemiologiska och histologiska skillnader gör emellertid att man i dag betraktar […]

Endovaskulär behandling oftast bäst vid aneurysm

Tema arteriell kärlkirurgi Öppen operation av aortaaneurysm utvecklades på 1950-talet och öppnade möjligheten att behandla en växande patientgrupp med stora aneurysm. Dessa patienter bör opereras profylaktiskt eftersom en eventuell ruptur av aneurysmet har hög dödlighet. Aneurysmkirurgin nådde på 1980-talet centralsjukhusen. Operationsresultaten har successivt förbättrats, och mortaliteten understiger i dag 10 procent vid elektiva ingrepp. Svenska resultat håller hög […]

Invasiv karotisbehandling: Ju tidigare, desto bättre

Tema arteriell kärlkirurgi Ett aterosklerotiskt plack i karotisbifurkationen kan utgöra en embolikälla som förorsakar stroke (Figur 1). Vid intervention med öppen operation eller endovaskulär teknik åtgärdas detta plack så att risken för nya emboliseringar och stroke elimineras, vilket utgör tanken bakom att åtgärda karotisstenoser ur både primär- och sekundärprofylaktisk synvinkel. Störst nytta har proceduren om den utförs i […]

Benartärsjukdom – inget nytt sedan SBU-rapporten

Tema arteriell kärlkirurgi År 2007 utkom en SBU-rapport om benartärsjukdom [1]. I den systematiska litteraturöversikten granskades diagnostik och behandling av symtomgivande benartärsjukdom (claudicatio intermittens och kritisk ischemi beroende på åderförkalkning och akut ischemi beroende på arteriell tromboembolism). Då Läkartidningen ger ut ett temanummer med kärlkir­urgisk inriktning kan det finnas skäl att med utgångspunkt i SBU-rapporten analysera vad som […]

Hemodialysaccess – ett kärl- kirurgiskt problembarn

Tema arteriell kärlkirurgi Att anlägga permanent hemodialysaccess är en viktig och betydande del av verksamheten vid många kärlkirurgiska enheter i landet. Kärlkirurgin bidrar med mer än 70 procent av denna service till landets dialysenheter, medan resterande andel av historiska skäl sköts av transplantationskirurgin på sjukhus med sådan verksamhet. I engelskspråkig litteratur refererar man ofta till hemodialysaccessen som »life-line« […]

Kvalitets­registret Swedvasc sporrar kärlkirurgin

Tema arteriell kärlkirurgi Det svenska kärlregistret startade 1987; kärlkirurgin var den andra specialiteten efter ortopedin att etablera ett kvalitetsregister i Sverige. Idén kom ursprungligen från USA där man hade organiserat registrering i klinisk praxis i slutet av 1970-talet. De amerikanska registren blev emellertid inte långlivade, och det väckte ett visst intresse när våra erfarenheter av det svenska registret […]

Utbildning i den nya specialiteten kärlkirurgi

Tema arteriell kärlkirurgi När regeringen i december 2005 beslutade om den nya indelningen av medicinska specialiteter var en av målsättningarna att minska antalet specialiteter; ändå infördes kärlkirurgi som en ny egen specialitet [1]. Detta var en nödvändig internationell anpassning och en anpassning till verkligheten inom svensk sjukvård. Kärlkirurgi är liksom urologi, plastikkirurgi och barn- och ungdomskirurgi grenspecialiteter till […]

Kärlkirurgi – ny som specialitet

Tema arteriell kärlkirurgi År 1912 erhöll den franskamerikanske experimentalkirurgen Alexis Carrel Nobelpriset i fysiologi eller medicin för studier av kirurgiska ingrepp på kärlsystemet. Detta kan sägas vara det tekniska startskottet för utvecklingen av modern kärlkirurgi. Visserligen hade många arbetat kirurgiskt med blodkärl tidigare, men Carrel var den envise systematikern. Förutom utvecklingen av t ex narkos/intensivvård, transfusionsbiologi och farmakologiska hjälpmedel […]