I Europa finns i dag 10 miljoner barn och ungdomar som överlevt för tidig födsel. Bara några decennier tillbaka var motsvarande siffra endast en bråkdel av vad den är i dag – de flesta som föddes mer än någon månad för tidigt före 1970 dog efter födelsen.
Inte minst tack vare svensk läkemedelsforskning och utveckling av modern neonatal intensivvård har dödligheten bland prematurfödda barn nu sjunkit kraftigt, vilket gör att vi ser en ny generation av unga vuxna människor växa fram.
Allt fler räddas till livet
De mycket för tidigt födda är bara en av flera grupper som vi har valt att kalla »de nya överlevarna« och som skildras i detta temanummer av Läkartidningen. Forskning och framsteg inom olika fält såsom fostermedicin, barnkirurgi, transplantation, cancer och medfödda metabola sjukdomar har gjort att barn som tidigare inte kunde räddas till livet numera överlever och i allt större antal når vuxen ålder.
I detta sammanhang har vi också valt att belysa utvecklingen inom assisterad befruktning och reproduktionsmedicin, även om temats titel – de nya överlevarna – inte kan appliceras på denna grupp.
Överlevnad kan ha ett pris
Det är glädjande att allt fler foster, nyfödda och äldre barn med svåra sjukdomar kan räddas till livet. Samtidigt vet vi att överlevnad också kan ha ett pris, inte bara i form av funktionshinder eller hälsoproblem som kan uppstå som ett direkt resttillstånd efter sjukdom. Det ofödda och lilla barnet är också betydligt mer känsligt för störningar i den omgivande miljön än vad som tidigare varit känt.
Även läkare för vuxna berörs
Det finns i dag starkt vetenskapligt stöd för att tidig stress och undernäring – i fosterlivet och under spädbarnsåret – finns med i orsakskedjan för flera av våra vanligaste folksjukdomar (t ex hjärt–kärlsjukdom och diabetes). Detta innebär att sjuklighet och riskfaktorer som traditionellt varit en fråga för barnläkare också blivit en angelägenhet för många läkare som enbart träffar vuxna patienter.
Gränsöverskridande samarbete
Vi behöver veta mer om de nya överlevarnas långsiktiga hälsa och om deras behov av uppföljning och stöd längre fram. Målet är att optimera förutsättningarna för att uppnå fullgod hälsa, inte bara under barndomen utan också som vuxna. För att förstå och förbättra deras livssituation behövs gränsöverskridande kunskap och samarbeten, både inom vården och i forskningen, men också i samhället i stort.
Vi hoppas att detta temanummer ska stimulera till en sådan utveckling och intressera de kollegor inom vuxensjukvården som i allt större utsträckning möter de nya överlevarna.
