Denna webbplats vänder sig till läkare

I dag känner alla till den vanligaste demenssjukdomen

Det är snart 20 år sedan Gösta Bohman skrev boken »Sagan om Gunnel«, om sin fru som fick Alzheimers sjukdom. Då var fortfarande denna sjukdomsentitet okänd inte bara för allmänheten utan även för en betydande del av personalen inom vården. I dag känner alla till den vanligaste demenssjukdomen, och de första nationella riktlinjerna för demens […]

Multidisciplinärt fokus på kognitiv svikt och demens

Demenssjukdomarna ådrar sig alltmer uppmärksamhet både nationellt och internationellt, inte minst till följd av det ökande antalet personer med demenssjukdom i en åldrande befolkning. Denna utveckling har lett till en nationell kunskapssammanställning [1] och ett av Socialstyrelsen initierat arbete att ta fram nationella riktlinjer för demenssjukdomar. Riktlinjerna beräknas publiceras under 2009. Samhällskostnaderna för demenssjukdom är […]

Lewykroppsdemens – stor risk för felbehandling och död

En 82-årig kvinna var inlagd på en ortopedavdelning för en collum femoris-fraktur, som hon ådragit sig vid ett fall i sitt hem. Patienten hade fallit ofta den senaste tiden, och anhöriga berättade att hon sett syner av och till det senaste året. Hon var lite stel i kroppen och rörde sig långsamt. Minnet verkade bra, […]

Markörer i likvor och blod vid minnessjukdomar

Degenerativa processer i centrala nervsystemet (CNS) återspeglas i likvor. Likvor, eller cerebrospinalvätska, finns i hjärnans ventriklar och subaraknoidalrummet, som omsluter hjärnan och ryggmärgen. Likvorrummets volym hos en vuxen människa är ca 150 ml, varav 20–30 ml finns i ventriklarna. Produktionshastigheten av likvor är relativt hög, ca 20 ml per timme. Den mängd man oftast tappar […]

Bilder av hjärnan – ett stöd i utredningen av demens

Bildgivande teknikers uppgift vid demensutredning har traditionellt varit att utesluta kirurgiskt behandlingsbar orsak till demens, som sannolikt finns hos mindre än 1 procent av patienterna som remitteras till minnesmottagningar [1]. Under senare år har kartläggning av hjärnans morfologi, blodflöde och metabolism etablerat sig i allt större utsträckning som ett viktigt instrument för differentialdiagnostik av demenssjukdomar. […]

Vaskulär kognitiv störning ett spekt­rum av sjukdomar

Vaskulär kognitiv störning (vascular cognitive impairment; vascular cognitive disorder) [1, 2] behöver få mer uppmärksamhet, eftersom den är potentiellt behandlingsbar. Den in­­nefattar olika typer och svårighetsgrader av kognitiv nedsättning till följd av störningar i blodtillflödet till hjärnan. När den kognitiva nedsättningen är påtaglig och leder till svårigheter i det dagliga livet används beteckningen vaskulär demens. […]

Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp

Sambandet mellan fokal atrofi av temporalloberna och demens med afasi beskrevs redan 1892 av psykiatern Arnold Pick. Några år senare beskrev Pick även ett fall med kraftig atrofi i båda frontalloberna (1906). Alois Alzheimer (1911) var den förste som histopatologiskt beskrev denna demenssjukdom med grav frontallobsatrofi, som kom att kallas för Picks sjukdom [1]. Picks […]

Sällsynta mutationer leder till framtidens behandling

Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar och utgör ungefär 60 procent av all demenssjukdom. Enbart i Sverige beräknas cirka 100 000 individer vara drabbade, och globalt sett finns sannolikt närmare 20 miljoner sjukdomsfall. Ännu finns inga farmaka riktade mot sjukdomens underliggande orsaker, men intensiv forskning pågår för att utveckla nya läkemedel. Alzheimers sjukdom har […]

Hjärnsjukdomar med många dimensioner

Stora framsteg har gjorts avseende diagnostik och behandling de senaste decennierna. Samtidigt leder de kognitiva och psykiska symtomen vid dessa sjukdomar till svåra sociala konsekvenser, uttalade handikapp och stort hjälpbehov. Handläggningen kräver därför samarbete mellan specialiteter såsom allmänmedicin, geriatrik, neurologi och psykiatri, i nära samverkan med patient, närstående och kommun. InledningI dag känner alla till […]

ABC om demenssjukdomar

Hjärnans högre funktioner kan delas in i emotionella, konativa och kognitiva. De emotionella funktionerna reflekterar hjärnans och därmed individens förmåga till känsloliv me­dan de konativa inbegriper funktioner viktiga för vilja, planering och strategi. De kognitiva funktionerna avser bl a minne, perception och språk. Med kognitiv svikt menas att den kognitiva förmågan har sänkts från tidigare nivå. […]