Allt fler människor i Sverige har typ 2-diabetes, vilket främst beror på minskad mortalitet hos personer med sjukdomen och i mindre grad på ökad incidens.
Icke desto mindre är typ 2-diabetes en kronisk sjukdom, som ännu inte kan botas och ofta leder till kostsamma följder både för den sjuka personen och för samhället. Flera moderna hälsoekonomiska studier har visat att vård vid dia­betes tar 7–15 procent av den totala sjukvårdsbudgeten i anspråk. Därtill kommer indirekta kostnader som sjukskrivning och sjukersättningar.

Vi vet att en betydande del, i Sverige troligen en tredjedel, av alla personer med typ 2-diabetes ännu är odiagnostiserade. Dessutom utgör personer med prediabetes (nedsatt glukostolerans och förhöjt fasteglukos) minst 10 procent av den vuxna befolkningen. Redan vid prediabetes finns ökad risk för diabeteskomplikationer inklusive hjärt–kärlsjukdom.
Det är därför av mycket stor vikt att finna personer med prediabetes och typ 2-diabetes så tidigt som möjligt för att kunna förebygga diabetesutveckling respektive behandla sjukdomen.

I detta nummer av Läkartidningen pub­liceras ett tema om typ 2-diabetes, där flera svenska experter inom diabetesområdet i sex artiklar belyser nya aspek­ter på tidig diagnostik, prevention och behandling av typ 2-diabetes.
Undertecknad beskriver hur det är möjligt att förutspå risk för att utveckla sjukdomen genom att studera livsstilsfaktorer eller humorala faktorer. Vidare diskuteras hur genetiken i en framtid kan hjälpa oss att skräddarsy insatser för prevention och behandling. Flera stora genundersökningar (GWAS, ge­nome-wide association studies) har under de senaste åren pekat på hur betacellerna i pankreasöarna spelar en primär roll i sjukdomspatogenesen.
Hindrik Mulder beskriver hur dessa polygena rubbningar kan tänkas bidra till uppkomst av typ 2-diabetes.
Juleen Zierath och Anna Krook redovisar sina och andras fynd beträffande skelettmusklernas roll vid typ 2-diabetes och hur motion påverkar musklernas förmåga att handskas med glukos, »metabolic fitness«.

Ett mycket omdiskuterat område är hur maten påverkar bl a kroppsvikt och kontroll av glukos- och lipidnivåer i blodet hos personer med typ 2-diabetes. Här finns många åsikter och mycket tyckande, men vad är evidensbaserat? Jonas Lindblom och Kjell Asplund redovisar i sin temaartikel huvuddragen i SBU:s granskning av den vetenskapliga litteraturen om mat vid diabetes, som offentliggjordes strax före sommaren.
Intensivbehandling av typ 2-diabetes är viktig för att förebygga sena diabeteskomplikationer, men flera stora behandlingsstudier under senare år har pekat på att alltför intensiv behandling också kan vara riskabel för vissa patientgrupper. Mikael Rydén reder ut evidensen bakom hur intensivbehandling ska praktiseras på olika patientgrupper.
Slutligen tittar Christian Berne in i framtiden och beskriver några av de nya läkemedelsgrupper som antagligen kommer att registreras för behandling av typ 2-diabetes inom de närmaste åren.

Om dessa nyheter väsentligen kommer att bidra till bättre kontroll av sjukdomen vet vi dock inte ännu. Det är min och övriga författares förhoppning att detta tema ger en god och samlad bild av den senaste utvecklingen inom såväl dia­gnostik som behandling av typ 2-dia­betes.