Under temats rubrik »Immunterapi vid astma/allergi« kan vi i dag sam­man­fatta nya kun­skaper om en 100 år gammal behandlingsmodell och samtidigt beskriva en snabb och spännande utveckling av nya möjliga behandlingsmetoder. Vi ser också ett möjligt paradigmskifte när det gäller att förebygga allergisk sjukdom.
Med hjälp av kunskaper om basal immunologi och immuncellernas funktion, interaktioner, specificitet, igenkänning, aktivering, reglering och framkallande av tolerans har vi i dag tillgång till ett antal immunmodulerande preparat. Det finns många möjligheter att påverka immunsystemet, t ex vid cancerbehandling med cytostatika och vid an­emi med hematopoetiska tillväxtfaktorer samt med väl etablerad farma­ko­te­rapi som kortiko­steroider och förebyggande som vid vaccination.

Vid astma och allergi har nya vägar öppnats genom TNF-blockerarna, monoklonala antikroppar som binder immunglobuliner (IgE) eller cytokiner (interleukin 5 [IL-5]) och inhibition av IL-4Ra, som blockerar bindning av komplex med IL-4 och IL-13.
De första två behandlingsmetoderna beskrivs i temat. IL-4Ra-behandlingen beskrevs av Wenzel och medarbetare i Lancet i oktober 2007. Studier av behandling med anti-IL-5-antikroppar har hittills gett nedslående små effekter vid allergisk astma. En utmärkt sammanfattning av de resultat som hittills uppnåtts med ny immunmodulerande behandling publicerades nyligen [1].

Den fortfarande helt dominerande immunmodulerande behandlingen vid astma och allergi, utöver kortikosteroider, är allergenspecifik immunterapi. Redan i början av förra seklet prövades möjligheten att påverka den allergiska reaktionen med allergeninjektioner. Behandlingen visades ha effekt och har sedan utvecklats, framför allt sedan man började kunna identifiera allergenernas molekylära komponenter och därmed kunde standardisera framställningen av allergenextrakt för dia­gnostik och behandling.
Hyposensibilisering, allergivaccination eller allergenspecifik immunterapi är tre olika benämningar på en behandling som bygger på injektioner med successivt ökande dos av allergener i avsikt att framkalla tolerans [2]. Mekanismerna har tills nyligen varit lite kända. I dag vet vi att behandlingen inducerar tolerans genom effekter på T-cellsnivå, vilket beskrivs i temat.

Under senare år har utvecklingen av allergenextrakt nått en ny fas i och med att rekombinanta allergener kan framställas för samma användning. Resultaten från de första immunterapistudierna med rekombinanta allergener och peptider beskrivs i temat. Förhoppningarna om behandling med rekombinanta allergener är att uppnå bättre effekt än med konventionella extrakt med mindre risk för sy­stemreaktioner och till lägre kostnad.
Ett orosmoment med den subkutana injektionsbehandlingen med allergener har alltid varit risken för svår allergisk reaktion. Sublingual behandling innebär dels minskad risk för allvarlig biverkan, dels att behandlingen kan genomföras i hemmet. Studier av prevention av luft­vägs­allergi med sublingual allergenbehandling till småbarn med födoäm­nes­allergisk sjukdom är påbörjade i Australien.
De nya teorierna om möjligheterna att inducera tolerans har bl a beskrivits i en översiktsartikel [3]. Ännu finns inga resultat, men inom en 5–10-årsperiod kan nya angreppssätt komma att introduceras.