Hjärt–kärlsjukdom är en till stora delar livsstilsorsakad sjukdomsgrupp. Åderförkalkningens orsaker står väsentligen att finna i för lite fysisk aktivitet, felaktiga kostvanor, tobaksbruk och stress av olika slag. I takt med att vi blivit medvetna om dessa förhållanden har incidensen av insjuknanden i denna sjukdomsgrupp minskat. Detta beror på framgångsrik prevention. Farmakologiska landvinningar och livsstilsintervention både på individnivå och i samhället i stort har medfört en kraftigt sjunkande dödlighet i hjärtinfarkt, inte minst i Västerbotten.
Men prevention är färskvara. Nya kunskaper måste ständigt spridas och omsättas i praktiskt kliniskt arbete. Tidigare i år har Läkartidningen publicerat ett temanummer om tobak, som även nyligen utgivits i bokform. I föreliggande temanummer koncentrerar vi oss på andra viktiga åtgärdbara riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom som fysisk inaktivitet, felaktig kost, högt blodtryck och lipid- och glukosomsättningsrubbningar.
Både livsstilsintervention och farmakologisk intervention har påtagliga effekter när det gäller att reducera risken för hjärtinfarkt, stroke och övriga åderförkalkningsrelaterade sjukdomar.
Från Interheart-studien finns beräkningar som visar att incidensen av hjärtinfarkt kan minska med upp till 90 procent om vi effektivt intervenerar mot de åtgärdbara riskfaktorerna (ärftlighet och kön är riskfaktorer som vi naturligtvis i sig inte kan påverka men som vi måste ta med i beräkningen av en individs risk att insjukna).
Intervention mot en riskabel livsstil måste bedrivas både på populations- och på individnivå, och det så brett som möjligt. Man ska försöka nå så många individer som möjligt. När det gäller farmakologisk intervention måste vi ta hänsyn till varje individs hela riskprofil och i dialog med patienten avgöra om läkemedel ska sättas in. Inte minst när det gäller behandling med statiner finns olika åsikter.
Nyttan med sekundärprevention är oomtvistad, men var man ska lägga ribban för insättning av behandling i primärprevention är mer omdiskuterat. Vi hoppas och tror att de artiklar som ingår i detta temanummer ska vara en god uppdatering till nytta för alla läkare som kommer i kontakt med dessa frågeställningar.
