Psykoterapeutisk behandling är en självklar del av den psykiatriska behandlingsarsenalen idag. Men det faktum att man kan nå stora synergieffekter i behandlingen även av somatisk sjukdom genom att kombinera somatiska och psykologiska behandlingsmetoder har på senare år allt mer uppmärksammats. Detta har medfört att psykologisk behandling nyttjas inom sjukvården, inte bara inom psykiatrin, utan numera även som en komplementär behandling inom den somatiska sjukvården.
Är det då nödvändigt med så många olika psykoterapimetoder och tekniker? Ja, jag tror faktiskt det. I mötet med människor slås man av den mångfald av förhållningssätt och sätt att tänka som människor använder sig av för att komma tillrätta med problem av såväl psykisk som somatisk natur. Jag är därför övertygad om att vi inom sjukvården, som har till uppgift att »bota, lindra och trösta«, måste ha möjlighet att erbjuda psykoterapeutiska behandlingsmetoder som matchar olika människors behov för att nå fram och hjälpa så många som möjligt.
I veckans nummer av Läkartidningen presenteras ett antal psykologiska behandlingsmetoder och tekniker som används för behandling av psykisk ohälsa eller som komplement till behandling vid fysiskt lidande. Flera av skribenterna lyfter fram synergieffekterna av kombinationen av somatisk och psykologisk behandling i olika sammanhang.
Professor emerita Marie Åsberg, »grand old lady« inom svensk psykiatri, och hennes medarbetare inleder detta temanummer med en översiktsartikel där den nygamla metoden mindfulness- meditation som behandlingsmetod för stressreduktion presenteras.
Psykolog Lars Forsberg, som har lång erfarenhet av arbete inom missbruksvården i Stockholm, skriver om motiverande samtal, en metod att få bättre behandlingsresultat och ökad medicinsk effektivitet vid behandling av patienter med behov av förändrad livsstil vid t ex missbruksproblematik, men även vid behandling av somatiska sjukdomar såsom diabetes och hypertoni.
Jan Lidbeck, överläkare vid Smärtrehab i Helsingborg, skriver om hur man kan arbeta multiprofessionellt med ett kognitivt beteendeterapeutiskt förhållningssätt vid smärtrehabilitering och hur en enkel primärvårdsmodell kan se ut.
Gerhard Andersson, professor i psykologi i Linköping, och medarbetare redovisar kunskapsläget beträffande dialektisk beteendeterapi (DBT) för behandling av patienter med borderlinepersonlighetsstörning.
I en artikel av Alexander Wilczek, psykiater, psykoanalytiker och psykoterapiforskare, diskuteras psykoterapi och vetenskaplig evidens, ett komplicerat ämne som debatterats intensivt på senare tid.
Bengt Mattsson, professor i allmänmedicin i Göteborg, beskriver hur man inom primärvården kan ha nytta av psykoterapeutisk kunskap på olika sätt. Han lyfter fram den vanligaste formen av psykoterapi, nämligen den jagstödjande psykoterapin.
Slutligen presenteras ett reportage om projekt med psykologer i primärvården i Göteborg och en intervju med Roland Berg, som belyser interpersonell psykoterapi (IPT), en behandlingsmetod som få praktiserar här i Sverige, men som visat sig användbar vid bl a depressionsbehandling. Docent Roland Berg, är privatpraktiserande psykiater och en av få i Sverige som är kunniga i metoden.
Detta temanummer gör inte anspråk på att belysa alla evidensbaserade former av psykoterapi som kan användas inom sjukvården utan skall snarare ses som ett axplock av intressanta verksamma modeller. Jag hoppas att du som läsare skall finna artiklarna intresseväckande och lärorika. •
