Primärvården möjlig instans för miljonen med skadligt drickande

I detta nummer av Läkartidningen återfinns ett tema om riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger. Ett angeläget tema; alkoholen ensam intar fjärdeplatsen i WHO:s rankning av sjukdomsbördan i Europa [1]. Alkoholen är en integrerad del av vårt samhälle och vår kultur. Därför är balansen mellan dess skadeverkningar och den glädje alkoholen medför […]

Mindre alkohol och mer narkotika tidens trend

Uppgifterna om alkoholkonsumtion baseras främst på försäljningsstatistik över registrerad och oregistrerad konsumtion [1]. Den registrerade konsumtionen omfattar försäljning på Systembolaget, på restauranger och i livsmedelsbutiker (folköl). Tillsammans stod den för 80 procent av totalkonsumtionen år 2010, med en liten försäljningsökning på Systembolaget och en minskning av försäljningen av folköl i livsmedelsbutiker och av starköl på […]

Läkemedel har bra effekt mot alkoholism

Alkoholism är en av våra största folksjukdomar och intar i Europa och Amerika en fjärdeplats i WHO:s rankning avseende orsak till sjukdomsbörda (DALY, funktionsjusterade levnadsår), överträffad endast av ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom och depression [1]. I Sverige dör ca 6 000 individer/år i alkoholrelaterad sjukdom. Alkoholmissbruk ger dessutom en rad välkända sociala konsekvenser, t ex risk för […]

Biomarkörer kan fånga tidigt riskbruk av alkohol

Alkohol konsumeras mer eller mindre regelbundet av det stora flertalet i befolkningen. Ingen torde vara omedveten om att regelbunden hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är vanliga riskfaktorer för en rad negativa medicinska och sociala konsekvenser som drabbar individen själv, familj, and­ra närstående och arbetskollegor såväl som helt utomstående. Sammantaget kostar alkoholen samhället enorma belopp på grund […]

Behandling av alkoholberoende: dags att icke-specialister tar över

I Sverige hade år 2009 19 procent av männen och 9 procent av kvinnorna en riskkonsumtion av alkohol. Med detta menas att männen hade en veckokonsumtion som översteg 14 glas och kvinnorna en som översteg 9 glas, eller att männen drack mer än 4 glas och kvinnorna mer än 3 glas vid ett och samma […]

Drogtestning blir allt säkrare och mer heltäckande

Den biokemiska diagnostiken av missbruk har utvecklats starkt under senare tid och erbjuder nu nya och mer kompletta metoder för att upptäcka och övervaka missbruk. Under de senaste 20 åren har acceptansen för att använda dessa metoder dessutom ökat. Detta har skett parallellt med att tillförlitlighet och erfarenhet ökat. Från det att drogtestningens användbarhet ifrågasattes […]

Farmakologisk behandling av amfetamin­beroende ännu på osäker grund

Amfetamin och andra centralstimulantia, som kokain, ecstasy, metamfetamin, kat, nikotin, metylfenidat och koffein, minskar trötthet och ger en känsla av upprymdhet, ökad energi och vällust. Denna artikel handlar om amfetamin och dess derivat. Upprepat intag kan leda till negativa effekter som sömnstörning, depression, psykos och ätstörning men även till kardiovaskulära effekter som hypertoni, takykardi, lungembolism […]

Metadon och buprenorfin – attraktiva på gatan och utanför vården

Underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin (Subutex/Suboxone) för personer med opiatberoende har blivit allt vanligare i Sverige och övriga nordiska länder under 2000-talet. I Sverige ökade antalet vårdplatser från ca 900 år 1999 till närmare 3 700 år 2009, enligt Socialstyrelsens statistik. Metadon och buprenorfin är effektiva läkemedel och säkra när de används enligt läkares föreskrifter. Om […]

Beroende: psykiatrins bäst kända tillstånd

I veckans temanummer redovisas olika medicinska aspekter på missbruk och beroende. De negativa effekterna av alkohol och narkotika på samhället har gjort att substansberoende tidigare uppfattats som ett huvudsakligen socialt problem snarare än ett hälsoproblem. Beroende har i själva verket stora likheter med andra kroniska sjukdomstillstånd, t ex diabetes, astma och högt blodtryck, avseende principer för […]

STRIDA i kampen mot (o)lagliga Internetdroger

Internetdroger (»designer drugs, smart drugs, legal highs«) är ett relativt nytt fenomen som på senare år fått stor uppmärksamhet i massmedierna. Orsaken är upprepade intoxikationsfall med allvarliga medicinska komplikationer, varav flera med dödlig utgång [1-4]. Med Internetdroger avses syntetiska eller växtbaserade substanser som uppvisar liknande psykoaktiva effekter som till exempel cannabis, amfetamin eller LSD, men […]